tisdag 10 januari 2012
Nästan vår
Nu är det nästan vår. Julpyntet har plockats bort, dagarna är gråa, men ljusare, jag är aningen (men bara en gnutta aning...) mindre morgontrött, jag kan knäppa upp knapparna på yllekappan halvvägs till jobbet eftersom det är 9 grader varmt ute och jag kommer på att ibland kommer den riktiga våren faktiskt hit redan i februari.Och ifjol hade ju vi osannoklikt nog sommarvärme i mars. Yippie!! Dags att köpa tulpaner i veckan alltså för nu lägger jag ner den här vintern. Den var inte mycket att hänga i julgranen direkt med allt sitt regnande och stormande så nu åker den ut med julsakerna. Jag plockar fram mitt positiva tänkande från dammhögarna i garderoben och ser framför mig en snar framtid då vårjackan åker på och vi sitter och läppjar rosévin på terassen i vårsolen. Där vill jag befinna mig.. Så snart det bara är möjligt...
Nina och Oskar tyckte det var synd att det inte blev någon snö i torpet. "Mamma, vi måste bygga en snögubbe" sa Oskar den morgonen vi hade frost ute. Lite svårt förstås. Däremot gjorde vi en jättefin snölykta byggd av isiga bitar av snö som vi "limmade fast" i minusgrader med vattenkanna. Nästa morgon ville Oskar fortsätta hälla vatten på den. "Jag vill att den ska växa och bli större". :).
måndag 9 januari 2012
Lycka i en liten ask....eller tre..
Har knappt suttit en timme på jobbet efter semestern innan min praktikant kommer inrusande med andan i halsen och talar om att han tänker åka till Afrika och jobba. På söndag... Han skulle ha jobbat tills april... Han har flera projekt på gång som nu faller mellan stolarna... Blir irriterad, men kan knappast neka honom ta vad han anser vara ett drömjobb... Dags alltså att skaffa ny praktikant. Läge att tänka om arbetsplanen i vinter.
För att bli på bättre humör tog jag spårvagnen ner till min favoritskoaffär där rean nu är igång och en halvtimme och två mindre och en större ask senare kände jag mig redo att tackla jobbet igen. Två högklackade skor och ett par boots blev bytet. Jag menar, man måste ju se till att vara passande klädd på Viktiga Möten så egentligen var ju dagens inköp helt rättfärdigade ur ett jobbperspektiv. Och så blir man ju glad också. Ibland kan man nog köpa lycka ändå;). Sedan kan man ju faktiskt aldrig, aldrig ha för många skor:). Eller hur?
För att bli på bättre humör tog jag spårvagnen ner till min favoritskoaffär där rean nu är igång och en halvtimme och två mindre och en större ask senare kände jag mig redo att tackla jobbet igen. Två högklackade skor och ett par boots blev bytet. Jag menar, man måste ju se till att vara passande klädd på Viktiga Möten så egentligen var ju dagens inköp helt rättfärdigade ur ett jobbperspektiv. Och så blir man ju glad också. Ibland kan man nog köpa lycka ändå;). Sedan kan man ju faktiskt aldrig, aldrig ha för många skor:). Eller hur?
måndag 2 januari 2012
Förhoppningar 2012
2011 har kommit och gått och nu står man här på tröskeln till 2012 och funderar på vad det kommer erbjuda.
Förra året började Nina gå och prata ordentligt, Oskar knäckte det franska språket, Zora opererades och blev piggare på promenaderna, jag var utan jobb i tre kvartal, men läste franska på mornarna och hängde på lekplatserna på eftermiddagarna. Hela familjen hade en fantastiskt skön och lång sommar i torpet innan den intensiva hösten med nytt jobb började. Sista kvartalet var helt klart det tuffaste. Väldigt roligt med jobbet, men också stressigt i perioder, sjuka barn, sjuka vuxna, mer stress, dåligt samvete, trötthet och mer trötthet och ett ständigt pusslande för att få livet med två heltidsjobb, två barn och en hund att gå ihop.
Mina förhoppningar för 2012 är väl det gamla vanliga; att jag ska känna att jag lever det livet jag vill leva här och nu, att jag blir nöjd med de val jag gör i arbetslivet, hemma och i det sociala umgänget, att mina Att Göra-listor blir lagom långa och leder till en underlättad vardag och inte lägger ribban så högt att de istället blir stresstermometrar, och att jag jobbar mer på att nöja mig med Lagom Bra både på jobbet och i familjelivet. Dessutom vill jag se till att få lite mer tid till att göra saker själv. Vare sig det handlar om träning, shopping eller en helg med kompisar.
Sprang på "Lycka till! Om balans i livet och andra floskler" av Tinni Ernsjö Rappe och Jennie Sjögren på Emmaus för 5 spänn häromdagen och den kan väl vara en bra bok att få läst här i torpet under ledigheten. Återkommer med eventuella visdomsomsord om den faller i smaken. Kapitlet "Tjenare lathet, eller om att slarva sig frisk och framgångsrik" låter ju onekligen som något som skulle passa mig finemang;).
Nedan kommer lite nyårshälsningar från den flotta fest vi var på Chez Grahms.
Här är tjejerna uppklädda och förväntansfulla inför kvällens festligheter
Medans vi vuxna serverades bubbel blev det filmvisning för barnen.
Ola körde sitt minutschema i köket och det gav bra resultat. Hummer, lamm och chokladfondue (ja, inte tillsammans dock) gjorde nyårsmiddagen väldigt lyxig och smakfull.
Dags för lite nyårsfirande för de minsta festdeltagarna.
Vem behöver raketer när det finns stora tomtebloss?.
Wii-spel avslutade kvällen. Om det nu inte syns här så är det Just Dance.... Inte lika lätt som det ser ut. Om man inte heter Anna (och har smygövat alla danserna eller mixtrat med spelet eller något annat skumt) och vinner alla danstävlingar med tusentals poäng....
Förra året började Nina gå och prata ordentligt, Oskar knäckte det franska språket, Zora opererades och blev piggare på promenaderna, jag var utan jobb i tre kvartal, men läste franska på mornarna och hängde på lekplatserna på eftermiddagarna. Hela familjen hade en fantastiskt skön och lång sommar i torpet innan den intensiva hösten med nytt jobb började. Sista kvartalet var helt klart det tuffaste. Väldigt roligt med jobbet, men också stressigt i perioder, sjuka barn, sjuka vuxna, mer stress, dåligt samvete, trötthet och mer trötthet och ett ständigt pusslande för att få livet med två heltidsjobb, två barn och en hund att gå ihop.
Mina förhoppningar för 2012 är väl det gamla vanliga; att jag ska känna att jag lever det livet jag vill leva här och nu, att jag blir nöjd med de val jag gör i arbetslivet, hemma och i det sociala umgänget, att mina Att Göra-listor blir lagom långa och leder till en underlättad vardag och inte lägger ribban så högt att de istället blir stresstermometrar, och att jag jobbar mer på att nöja mig med Lagom Bra både på jobbet och i familjelivet. Dessutom vill jag se till att få lite mer tid till att göra saker själv. Vare sig det handlar om träning, shopping eller en helg med kompisar.
Sprang på "Lycka till! Om balans i livet och andra floskler" av Tinni Ernsjö Rappe och Jennie Sjögren på Emmaus för 5 spänn häromdagen och den kan väl vara en bra bok att få läst här i torpet under ledigheten. Återkommer med eventuella visdomsomsord om den faller i smaken. Kapitlet "Tjenare lathet, eller om att slarva sig frisk och framgångsrik" låter ju onekligen som något som skulle passa mig finemang;).
Nedan kommer lite nyårshälsningar från den flotta fest vi var på Chez Grahms.
Här är tjejerna uppklädda och förväntansfulla inför kvällens festligheter
Medans vi vuxna serverades bubbel blev det filmvisning för barnen.
Ola körde sitt minutschema i köket och det gav bra resultat. Hummer, lamm och chokladfondue (ja, inte tillsammans dock) gjorde nyårsmiddagen väldigt lyxig och smakfull.
Dags för lite nyårsfirande för de minsta festdeltagarna.
Vem behöver raketer när det finns stora tomtebloss?.
Wii-spel avslutade kvällen. Om det nu inte syns här så är det Just Dance.... Inte lika lätt som det ser ut. Om man inte heter Anna (och har smygövat alla danserna eller mixtrat med spelet eller något annat skumt) och vinner alla danstävlingar med tusentals poäng....
fredag 30 december 2011
En dag utan barn
Oj vad tyst det är här i torpet utan barnen. Det var länge sedan jag kunde höra den landsbygdska tystnaden som jag gjort idag. Det är nästan lite spöklikt. Jag är helt enkelt inte van vid ett liv utan ständiga utrop, kommentarer, funderingar, frågor, illvrål, skratt och allt det där som Oskar och Nina tillför vår vardag. Om mitt liv i vanliga fall ofta känns som det levs i fast forward så har det nog idag gått i slowmotion. Och det lustiga är att jag inte vet om jag har tålamod till en såpass nedtaggad tillvaro numera. Vanligtvis händer det ju alltid tre saker samtidigt och jag gillar det för det mesta. Fast visst är det skönt att få nästan två dagar vuxentid.
Såhär såg min dag ut:
8.30-vaknar utsövd, men med ryggont. Jag är helt enkelt inte van att ligga ner nio timmar i sträck...
9.30-äter engelsk frukost med bacon, ägg och ugnstekta tomater med god aptit.
10.00-10.30 -läser (Lost dogs and lonely hearts; passande lätt semesterlektyr)
11.00-15.00- shoppar och lunchar med Lars i Alingsås (om det nånsin blir vår och sommar igen så har jag nu den ideala Bondelidtoppen att ta på mig...)
15.30-16.00-är lite sugen så fixar latte och äter kondisfika i torpet
16.00-17.30-läser igen
17.30-19.00-ägnar mig åt internetsurfande för att hitta bra solresa i februari (att det alltid tar såådaan tid..)
19.00-19.30-surnar till då alla internetsidor kraschar i ett, tröstar mig med cider och ostbågar
19.30-20.00-bokar resa & lägenhetshotell till Fuerteventura 17-24 februari. Hoppas vi valt rätt.
20.00-tar fram oxfilén ur kylskåpet, sätter in potatisklyftorna i ugnen.
20.20-bloggar, dricker ett glas Riesling och tittar på brasan. Saknar busungarna litegrann...
Såhär såg min dag ut:
8.30-vaknar utsövd, men med ryggont. Jag är helt enkelt inte van att ligga ner nio timmar i sträck...
9.30-äter engelsk frukost med bacon, ägg och ugnstekta tomater med god aptit.
10.00-10.30 -läser (Lost dogs and lonely hearts; passande lätt semesterlektyr)
11.00-15.00- shoppar och lunchar med Lars i Alingsås (om det nånsin blir vår och sommar igen så har jag nu den ideala Bondelidtoppen att ta på mig...)
15.30-16.00-är lite sugen så fixar latte och äter kondisfika i torpet
16.00-17.30-läser igen
17.30-19.00-ägnar mig åt internetsurfande för att hitta bra solresa i februari (att det alltid tar såådaan tid..)
19.00-19.30-surnar till då alla internetsidor kraschar i ett, tröstar mig med cider och ostbågar
19.30-20.00-bokar resa & lägenhetshotell till Fuerteventura 17-24 februari. Hoppas vi valt rätt.
20.00-tar fram oxfilén ur kylskåpet, sätter in potatisklyftorna i ugnen.
20.20-bloggar, dricker ett glas Riesling och tittar på brasan. Saknar busungarna litegrann...
torsdag 29 december 2011
Mer och mer jul
Vi har haft den där Adolphson och Falk-julen jag hoppades på. Minus snön som lyst med sin frånvaro och nog lär göra det resten av jullovet. Men, men, man kan inte få allt och vi är alla väldigt nöjda med våra dubbla julfiranden. Först tysk jul i Heidelberg följt av svensk jul i Borås. Och drivor av julklappar såklart. Iallafall till barnen;).
Oskar tog uppgiften att smycka granen på största allvar.
Nina ville ju inte vara sämre såklart;). Allt som storebror gör kan hon göra minst lika bra.
Och mycket presenter kom tomten med såklart. Både till stora och små.
Den här var en av de populäraste julaftonskväll. Och medans barnen lekte....
....så drack vi vuxna champagne och öppnade våra klappar i lugn och ro.
Man kan göra fina julekronor för prinsar och prinsessor av en välkänd hamburgerkedjas give-aways (denna ligger precis halvvägs mellan Bryssel och Heidelberg och är utrustat med stort lekrum inomhus så ett givet stopp för oss).
Väl i Borås var det dags för mer jul. Komplett med maffigt och smarrigt julbord och allt. Tack mamma! Kusinerna var också där såklart och Nina ville väldigt gärna mysa med Axel.
Det ville jag också. Väldigt-Gullig-Bebis-varning på Axel just nu. Nästan så man blir sugen på en trea när man ser hans gurglande glada uppsyn. Fast, nej, jag är rätt säker på att jag kommer att förbli tvåbarnsmamma. Tur att man kan få "låna" andras gullungar istället ibland:).
Tomten var snäll och besökte oss igår fast att hans jularbetspass ju egentligen är över. Och så lades paketen på hög igen. Alla barnen var väldigt uppspelta och den där blygheten jag kommer ihåg från min barndom under tomtens besök var ingenstans att se. Fast det var kanske för att denna tomten inte halvröt "Finns det några snälla barn här?!" på det sättet som han gjorde när jag var liten....
Summa summarium: två jättebra avkopplande familjejular, all jobbstress glömd och långt borta och ett riktigt bra jullov hittills. Just nu är jag och Lars i torpet. Helt själva. Vi har lämnat barnen hos mormor och morfar och ska nu njuta av ett par dagar i lugn och ro. Typ sova länge, tända en brasa, läsa oavbrutet mitt på dagen och göra ingenting typ.. Får väl se hur det går. Har en känsla av att jag kommer vakna tidigt för att det är så tyst imorrn och inte riktigt kommer ihåg hur man spenderar en hel dag utan att tänka på andras behov först. Men det ska bli skönt, skönt, skönt. Snacka om lyx på högsta nivå för oss!!
Nu japansk middag och gott vin. Life is good...
Oskar tog uppgiften att smycka granen på största allvar.
Nina ville ju inte vara sämre såklart;). Allt som storebror gör kan hon göra minst lika bra.
Och mycket presenter kom tomten med såklart. Både till stora och små.
Den här var en av de populäraste julaftonskväll. Och medans barnen lekte....
....så drack vi vuxna champagne och öppnade våra klappar i lugn och ro.
Man kan göra fina julekronor för prinsar och prinsessor av en välkänd hamburgerkedjas give-aways (denna ligger precis halvvägs mellan Bryssel och Heidelberg och är utrustat med stort lekrum inomhus så ett givet stopp för oss).
Väl i Borås var det dags för mer jul. Komplett med maffigt och smarrigt julbord och allt. Tack mamma! Kusinerna var också där såklart och Nina ville väldigt gärna mysa med Axel.
Det ville jag också. Väldigt-Gullig-Bebis-varning på Axel just nu. Nästan så man blir sugen på en trea när man ser hans gurglande glada uppsyn. Fast, nej, jag är rätt säker på att jag kommer att förbli tvåbarnsmamma. Tur att man kan få "låna" andras gullungar istället ibland:).
Tomten var snäll och besökte oss igår fast att hans jularbetspass ju egentligen är över. Och så lades paketen på hög igen. Alla barnen var väldigt uppspelta och den där blygheten jag kommer ihåg från min barndom under tomtens besök var ingenstans att se. Fast det var kanske för att denna tomten inte halvröt "Finns det några snälla barn här?!" på det sättet som han gjorde när jag var liten....Summa summarium: två jättebra avkopplande familjejular, all jobbstress glömd och långt borta och ett riktigt bra jullov hittills. Just nu är jag och Lars i torpet. Helt själva. Vi har lämnat barnen hos mormor och morfar och ska nu njuta av ett par dagar i lugn och ro. Typ sova länge, tända en brasa, läsa oavbrutet mitt på dagen och göra ingenting typ.. Får väl se hur det går. Har en känsla av att jag kommer vakna tidigt för att det är så tyst imorrn och inte riktigt kommer ihåg hur man spenderar en hel dag utan att tänka på andras behov först. Men det ska bli skönt, skönt, skönt. Snacka om lyx på högsta nivå för oss!!
Nu japansk middag och gott vin. Life is good...
torsdag 22 december 2011
Julefriden nära
Nu är det äntligen semester och jullov för hela familjen. Det känns underbart skönt och jag känner att sista veckornas stress faktiskt har släppt helt och hållet. Nu ska jag bara koppla av och umgås med familj och vänner. Jag tror hela familjen behöver vila upp sig lite och med två veckor på oss ska vi nog hinna med det också trots allt resande.
Imorrn beger vi oss av till Heidelberg där vi stannar över julhelgen och sedan styr vi kosan norr den 27:e. Jag håller tummarna för att vi får se lite snö i Sverige. Härnere har den lilla snö som fallit genast smält bort och som den vinterälskare som jag är så vore den allra bästa julklappen iår vara att få uppleva ett vitt snötäcke under torpvistelsen.
Nu dags för den sista lilla packningen innan det blir dags för en Corona och en pizza för oss vuxna. Barnen har precis somnat glada och mätta efter att vi alla ätit lussebullar, pepparkakor, Omas julkakor och mandariner för att fira att Nu Är Det Faktiskt Snart Jul. "Mamma, det här är mysigt" sa Nina där hon satt och mumsade på sin tredje pepparkaka.
Jag håller helt klart med. Nu ser jag fram emot den typ av jul som Adolphson och Falk sjunger om på ett sådant briljant sätt. Nu ska det minsann mig bli Mer Jul hemma hos oss också:).
God Jul till er alla från oss alla!
Imorrn beger vi oss av till Heidelberg där vi stannar över julhelgen och sedan styr vi kosan norr den 27:e. Jag håller tummarna för att vi får se lite snö i Sverige. Härnere har den lilla snö som fallit genast smält bort och som den vinterälskare som jag är så vore den allra bästa julklappen iår vara att få uppleva ett vitt snötäcke under torpvistelsen.
Nu dags för den sista lilla packningen innan det blir dags för en Corona och en pizza för oss vuxna. Barnen har precis somnat glada och mätta efter att vi alla ätit lussebullar, pepparkakor, Omas julkakor och mandariner för att fira att Nu Är Det Faktiskt Snart Jul. "Mamma, det här är mysigt" sa Nina där hon satt och mumsade på sin tredje pepparkaka.
Jag håller helt klart med. Nu ser jag fram emot den typ av jul som Adolphson och Falk sjunger om på ett sådant briljant sätt. Nu ska det minsann mig bli Mer Jul hemma hos oss också:).
God Jul till er alla från oss alla!
måndag 19 december 2011
Perspektiv på tillvaron
Imorse rusade både jag och Lars runt trötta (Oskar vaknade med mardrömmar två gånger inatt och ville gå upp klockan halvsex) och försökte få busiga och glada barn att få på sig kläder, äta frukost och borsta tänderna utan för mycket tjat. Det gick sådär;).
Själv kände jag redan då stressen som sedan bröt ut på allvar komma krypande utför ryggraden och hade väl inte bästa tålamodet för bångstyriga barn. Precis när jag skulle till att med irriterat tonfall säga till Oskar för tredje gången att sätta sig ner och ta på sig skorna så vände han sig om, kramade mig hårt och utbrast "Mamma, du är den snällaste i hela världen".
Där fick jag mig en bra påminnelse igen om vad det är som är verkligt viktigt här i livet. Det är ju barnen jag lever för, inte jobbet och det finns inget jobb-beröm eller prestige i världen som får mig att må lika bra som det gör att få höra sådana saker från Oskar eller Nina. Häromveckan när Nina låg och myste med mig en morgon kröp hon nära, nära, gav mig en stor kram och viskade "Jag älskar dig mamma". Det var en riktigt bra start på dagen:).
Själv kände jag redan då stressen som sedan bröt ut på allvar komma krypande utför ryggraden och hade väl inte bästa tålamodet för bångstyriga barn. Precis när jag skulle till att med irriterat tonfall säga till Oskar för tredje gången att sätta sig ner och ta på sig skorna så vände han sig om, kramade mig hårt och utbrast "Mamma, du är den snällaste i hela världen".
Där fick jag mig en bra påminnelse igen om vad det är som är verkligt viktigt här i livet. Det är ju barnen jag lever för, inte jobbet och det finns inget jobb-beröm eller prestige i världen som får mig att må lika bra som det gör att få höra sådana saker från Oskar eller Nina. Häromveckan när Nina låg och myste med mig en morgon kröp hon nära, nära, gav mig en stor kram och viskade "Jag älskar dig mamma". Det var en riktigt bra start på dagen:).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
