Utlandssvenska barn

När jag väntade Oskar kommer jag ihåg att jag oroade mig för hur det skulle vara för mina barn att växa upp i en miljö när de skulle få två språk hemma och ett tredje på dagis (och ett fjärde i första klass då flamländskan introduceras i skolan). Och visst har det varit en utmaning. Första året på skolan (första maternelle) var Oskar så blyg att han inte vågade använda sin franska alls. Och det kan ju inte ha varit lätt. Nu är barnen båda så bra på franska att vi ibland får fråga dem vad de menar...

Tyskan har inte varit ett "överlevnadsspråk" på samma sätt eftersom Nina och Oskar fattat ganska tidigt att Lars svenska är så bra, men nu känns som den också blir bättre och bättre.

Svenskan har alltid varit barnens starkaste språk, trots att de numera spenderar mer tid med Lars än mig i veckorna. Däremot gör de kanske en del misstag i språkanvändningen som inte enspråkiga barn skulle göra i deras ålder. Jag tycker dock det är lite charmigt så jag märker att nästan inte vill rätta dem.

Vad sägs till exempelvis om det följande:
Oskar: "Mamma, den här kakan var verkligen maskig" (smaskig), Nina: "Idag lekte jag med Sara på bondgården"(skolgården), Oskar: "Jag blev så skvättig på gymnastiken idag (svettig)...

Hitta tiden...

Jag har skrivit flera blogginlägg den sista veckan. I tanken... Däremot har inga av dessa inlägg lyckats hitta plats på bloggen. Det känns allt lite tomt här den sista tiden och det är svårt att hitta energin till bloggandet när jag ofta är så trött på kvällarna (som sagt, det är ju november)..

Jag skulle ha bloggat om hur bra min ledarskapskurs på IFL har varit och hur värdefulla de insikter och kontaktnät jag har med mig därifrån känns. Jag skulle också reflekterat över hur viktigt det är att ha personer i sin närhet på jobbet som stöttar och uppmuntrar ens arbete. Jag har blandade erfarenheter där, men trots viss frustration har jag ett par riktigt bra kollegor som har fattat det här med positivt ledarskap. Jag är tacksam över det stödet. "Det ska vara roligt att gå till jobbet" sa X i telefon häromdagen. Och det ligger något i det. Alla dagar är inte lika kul såklart, men att ha systematiskt tråkigt, stressigt eller tungt i perioder längre än några veckor tror jag inte är ett bra tecken.

Nåväl, just nu är det stressigt på jobbet, men ganska roligt samtidigt. Teamet fungerar bra och vi har bra sammanhållning och samarbete. Och nästa helg åker jag och Lars till London på första gången på två år. Shopping, museum, träffa gamla kompisar och champagnebar står på schemat. Härligt!

Födelsedag

Solen skiner, barnen sjöng för mig imorse, familj och vänner mailar, sms:ar och ringer. Mina kollegor ger mig blommor och hembakad chokladtårta. Ikväll väntar champagne och mer champagne. November känns helt okej idag:).

Novembermörker

Varje år är det likadant. Efter en ganska hyfsad oktober tänker jag att det här med hösten var ju inte så farligt iår. Snart är det ju första advent och vips är det jul igen. Men så gör jag misstaget - varje år - att räkna bort november... Som är lika seg och höstdeppig - varje år;). Man skulle ju kunna tro att jag med tanke på att jag fyller år i november skulle vara en person som gillar denna månad, men icke. Att vintertiden slår till samtidigt är ju sista droppen och jag känner hur energin bara rinner ur mig och jag fastnar allt som oftast i soffan efter jobbet och får inget vettigt gjort.

Nej, november är ingen höjdare. Det är kallt, regnigt, grått och mörkt och bara en transportssträcka till december. Synd att denna energilåga månad inte sammanfaller med lågintensiv period på jobbet. Nu är tvärtom en tid när jag måste vara extra effektiv, strategisk och på G inför årsmötet om tre veckor. Fast man kan ju alltid hoppas att stressen gör att veckorna går fortare. Ser nu fram emot Oskars födelsedag och min och Lars Londonweekend. Två ljusglimtar i novembermörkret.

Vi hade iallafall en mysig Halloweenhelg i Heidelberg förra veckan. Till och med lite soligt ibland. Det blev mest familjeaktiviteter, men jag åkte också med svärmor och svägerska till Mannheim för lite shopping. Blev imponerad av butiksutbudet och kommer garanterat att återvända:).

Vi var på djurpark och klappade åsnor. 

Imponerades av hur stort vingspannet på fåglar kan vara...

Vi letade också upp Heidelbergs finaste lekplats nere vid Neckarfloden.

Det får erkännas att när solen skiner och löven fortfarande sitter kvar på träden så kan november vara ganska fint....

Dags för flytt

Vi ska flytta. I maj nästa år bor vi på ny adress i Bryssel. Spännande såklart. Ännu mer spännande med tanke på att vi än så länge inte har en aning om var vi kommer att bo. Vi har nämligen blivit uppsagda från vår lägenhet. Vår hyresvärd har äntligen kommit underfund med att det inte kommer att vara möjligt att bygga om vårt duplex till ett triplex när hyresgäster bor kvar i våningen. Så vi måste alltså flytta.

Det känns lite sådär att ha en deadline för flytten som vi inte satt själva för vi vill ju hitta rätt boende och inte panikflytta. Men, men, jag intalar mig att detta nu gör att vi nu får lite eld i baken och allt kommer att ordna sig på bästa sätt. Förändringar som man inte drivit själv är ju alltid lite läskiga, men med lite tillförsikt hoppas jag att det här kommer leda till något bra. Och ett hus med trädgård..... Håll tummarna!

Halloween

I måndags hade vi 25 grader varmt, imorse var det frost ute. Jag har varit på en riktigt lyckad teambuilding i Durbuy (vi prickade in det fina vädret) och mamma och pappa har varit i Bryssel hela veckan. För andra året i rad har vi passat på att fixa lite Halloweenpyssel ihop och det var lika kul som vanligt. Jag gillar vanligtvis inte alls importerade traditioner som mest känns som kommersiella jippon (Alla Hjärtans Dag till exempel), men Halloween och pumpakarvandet har jag fått blodad tand på.

Först måste man hitta den rätta pumpan och det mönster man vill ha. Jag föredrar den klassiska Jack o'Lantern.

Sedan skär man av locket i 45 grader med en tandad kniv och gräver ur alla kärnor och "skägg". Sedan skär man ut mönstret efter att ha tejpat det på pumpan, i med ett värmeljus och sedan är det färdigt.

Tidigare på dagen hade vi fixat ett par Halloweenmobiler..

Såhär blev resultatet. Riktigt höstmysigt tycker jag.

Happy Halloween på er allihop!

En riktigt bra dag

I förmiddags vinkade jag och barnen av Lars i en taxi på väg till flygplatsen och en veckas vistelse i Tokyo. Vi är ju vana vid att han åker dit ett par gånger om året, men just det att han är så långt bort känns alltid lite extra. Därför är jag glad över att vi haft en sådan bra dag idag. Vi har inte gjort något speciellt alls utan bara hängt hemma, men ibland är det faktiskt just de dagarna som man mår bäst av. Ingen stress, inga måsten, inga tidsbegränsningar.

Vi har kollat lite film, pysslat, lekt pirater och pratat och diskuterat allt från hur det känns att flyga i sina drömmar till vilka vi längtar efter just nu (Oskar: pappa och Sophie, Nina: pappa och Julia), Vi har hunnit med lördagsmys och nu sover Nina och Oskar i min säng. Jag ser fram emot att trassla in mig bland deras sömnvarma kroppar snart. Vi har ju aldrig haft barn som kommit in till oss på nätterna och det är ju klart skönt för nattsömnen, men jag kan sakna närheten ibland. Så detta känns som en riktig lyx för mig. Känner mig riktigt tillfreds med min tillvaro just nu...

Pirat på sjörövarpicknick på en öde ö omgiven av hungriga hajar.....

Nina är väldigt inne på allt som har med prinsessor att göra nu, men sjörövarutstyrseln är fortfarande mest populär.

Efter lördagschokladen pysslade vi sängar till Ninas påskkyckling och Oskars påskhare.