Semesterlivet i Svedala

Jaha, nu har det gått tre veckor utan något blogginlägg. Men som sagts tidigare så är det här ju en blogg för tankegångar om vad som händer i mitt belgiska liv så då ger jag mig själv lite dispens när jag drar därifrån. Semester från surfandet/bloggandet/mailandet kan också vara skönt ibland. Fast nu kan jag inte hålla mig längre. Eller så ser jag framför mig det enorma arbetet det skulle vara att sammanfatta sex veckor i Sverige på ett enda blogginlägg. Och eftersom en blogg inte ska vara en bok så tar jag mig i kragen nu istället.

För det första så har de här veckorna hemma gått i raketfart. Och detta trots att vi hunnit med mycket (eller så är det just därför). Lars har varit i Japan och kommit hem, jag och barnen har bott på Molins All Inclusive i två veckor (tack, tack snälla mamma och pappa), vi har busat runt på lekplatser och djurparker med kusin Julia, har firat födelsedag och mumsat marängtårta med Erik, Anna och Ola, har träffat farmor Märta, har varit på loppisar, gått shoppingrundor, hängt mer på lekplatser, har fikat, fikat och fikat ännu mer, har ätit och druckit gott på kvällarna, har gjort vinbärssaft och hallonsylt, har ätit smultron och bakat bullar, har plockat kantareller och så har vi har fikat lite till. Som grädde på moset har jag dessutom fått koppla av i 31 timmar i sträck med Marika i Varberg, supermysigt och jättelyxigt.

Och så har jag ju fått en brorson för en vecka sedan! Vi har fortfarande inte sett Axel, men det ska vi snart göra något åt för alla i familjen är väldigt spända på att träffa honom. Det har varit mycket bebissnack här p.g.a. det på sista tiden och Nina pratar titt som tätt om både "Akle" som hon kallar den nya kusinen och om att hon också har en bebis i magen;).

Nu sover båda busungarna gott och det är ju extra skönt för då blir det iallafall lite av den där avkopplingen som man förr i världen kallade semester;). Inte för att jag nånsin varit en soffpotatis, men innan man blev förälder kunde ju vissa semesterdagar lätt bestå av att ligga i hängmattan och läsa böcker förutom väl planlagda mat- och fikapauser. Numera känns det som ju mer aktivitet desto bättre för här måste det hända saker hela tiden för att inte de minsta (men som det snabbt visat sig, de mest inflytelserika) medlemmarna i familjen ska klättra på väggarna;). Nu hoppas vi bara på att det där högtrycket som lyser med sin frånvaro snart gör ett intåg så att vi kan spendera mycket tid ute i solen med familjen Carlsson och familjen Löf i veckan när de kommer och hälsar på.
Zora håller vakt medans Oskar plockar vinbär hemma hos mormor och morfar.
Glad sommartjej...
...som både gärna hoppar upp i gammelfarmor Märtas knä...
..och busar med morfar.
Oskar plockar mer vinbär. Det är nästan det enda jag vet som kan få honom att koncentrera sig på något själv i mer än en kvart... "Vänta mamma, jag är INTE färdig" utropar han titt som tätt och det hör inte till vanligheterna.
De här två stormtrivs verkligen i torpet, speciellt om man kan vara utomhus. Det är härligt att se Zora så nöjd och rofylld här för hon är ju tio år nu och vi vet ju inte hur många fler somrar hon har kvar. Så många som möjligt hoppas vi såklart.Idag bakade jag och Oskar bullar ihop. Det bästa var förutom själva kavlandet givetvis att äta upp resultatet:).