Manligt och kvinnligt

Jag avslutade en ganska intensiv arbetsvecka med ett strategiskt viktigt jobbmöte tillsammans med tre kollegor och en inbjuden policyexpert igår eftermiddag. Inget konstigt i och för sig, men det slog mig när jag satt i mötet att här sitter vi fem kvinnor mellan 30 och 50 år utan en enda man i sikte. När jag började jobba i denna sektor för elva år sedan var den fortfarande ganska mansdominerad, men nu känns det som om vi går in i både ett generationsskifte och en tid när det börjar kännas som kvinnorna börjar komma ikapp också vad gäller positioner och inflytande. Det känns lovande.

Andra skillnader mellan män och kvinnor är kanske mer svåra att få jämlika. Jag är väldigt glad över att jag har en sambo som alltid tyckt det varit självklart att dela hushållsarbete och familjeansvaret lika och de sista månaderna har nog upplägget varit 70% Lars och 30% för mig ibland, men vissa saker verkar mer könsbestämda än andra och jag antar att vi inte är de enda som har den uppdelningen. Det vill säga att jag glatt lämnar allt ansvar för bilen och andra i mina ögon "tråkiga" saker till Lars, medans det nästan alltid är jag som har koll på vem som fyller år när samt planerar nästan alla presentinköp och annat. Är det en typisk tjejgrej eller är jag bara dålig på att överlåta ansvaret till Lars? Hur funkar det hemma hos er? Följande konversation har vi nämligen väldigt sällan hemma hos oss:

Lars:"Katarina, vi är ju bjudna på inflyttningsfest/juldrink/middag hemma hos A och B på lördag, vad ska vi ha ta med oss i gå-bort-present?
Katarina:"Hmm, det där har jag inte ens tänkt på....."
Lars: "Nej, men det gör inget för jag har några idéer. Vi kan ju ta med en flaska vin, fast det kan ju vara lite fantasilöst kanske. En blomma är ju alltid uppskattat och jag vet ju att A gillar rosor, men annars så såg jag Pryl X i en liten butik igår som jag med en gång tänkte skulle kunna vara perfekt. Jag kan gå och skaffa den imorrn".
Katarina: "Perfekt, tack älskling".

Njet, så ser det inte ut här. Än... Kanske går det att få också sådant mer jämlikt. Eller inte;).

Nu står iallafall Lars och tillagar fantastisk japansk mat och serverar mig ett glas iskall champagne här i soffan så just nu känner jag mig ganska bortskämd:).