Mer vår

Det är dåligt med uppdateringarna här. Igen... Löpskorna har stått och samlat damm i fyra veckor.. Orsak: den gamla vanliga. Mycket att göra på jobbet, lite ork och uppbokade helger. Plus att jag ärligt kan känna att efter att ha suttit framför en dator och formulerat olika typer av texter och mail hela dagen så vill jag bara koppla bort när jag kommer hem. Dessutom har jag haft en stor, härlig hög med böcker som lockar när barnen gått och lagt sig. Har lagt lite mer energi på instagram och det är kanske lite fånigt med tanke på att jag har 5 followers i nuläget.....

Men, jag tycker väl ändå att ska man ha en blogg så får man åtminstone vara aktiv en gång i veckan som minimum och samma gäller löpningen. Såhär kommer ett inlägg och i eftermiddag blir det förhoppningsvis en löprunda!

Våren fortsätter i Bryssel. Vädret har varit blandat, men så sent som i torsdags hade vi 22 grader i skuggan (igen). Underbart att kunna sitta ute en timme eller två på terassen då. Än så länge har jag lyckats behålla lite av solbrännan från Lanzarote eftersom vi faktiskt haft fint väder på helgerna.

Det kliar nu i fingrarna vad gäller att plantera lite nytt i trädgården. Älskar att åka till handelsträdgården och plocka på mig nya plantor. Vi har ju ett bra klimat härnere så det mesta trivs. Hortensia är en favorit som växer tacksamt här och också trivs i kruka. Funderar också på en till rosbuske i rabatten och ett par storblommiga klematis. Vad gäller tips för vad man ska ha i sin trädgård (@mrsbookpond och hennes trädgårdsinlägg häromveckan) tycker jag man ska tänka på när man spenderar mest tid i trädgården och om man har hjälp med vattningen när man åker på semester. I torpet vill jag helst ha blommor som blommar sent eftersom vi inte kommer dit förrän i mitten av juli, medans jag i Bryssel vill se min klematis i juni (det finns ju sorter som blommar tidigt och andra som blommar sent). Jag älskar lavendel eftersom de påminner mig om semester i Provence. Dessutom kan de överleva att torka ut och är alltså inte känsliga när man åker bort. Bättre i stora krukor än direkt i landet i min erfarenhet. Pelargonier tål också en hel del och kan dessutom tas in i förråd över vintern för att övervintra.

Något jag aldrig behövt tänka på tidigare, men som jag tyvärr fått en hel del erfarenhet av här är mördarsniglar. En av dessa exemplar åt upp en halvt uppvuxen solros på ett halvt dygn förra sommaren... Jag har kommit på att de inte gillar pelargonier och krasse iallafall...

Dessa fina påskliljor fick vi i inflyttningspresent förra året, då i en liten korg. Jag sparade lökarna och sedan var det faktiskt min snälla mamma som planterade dem i rabatten förra året. Visst blev det fint!

Vi har varit mycket i parken på helgerna, antingen med kompisar eller själva. Nina är riktigt duktig på att cykla nu och det ska bli kul att arrangera en längre cykelutflykt med familjen längre fram i vår.

Hon har fått överta Oskars cykel, men med en lila cykelkorg med prinsessor på var det inga problem;).

Här i parken tillsammans med en av hennes bästa kompisar Sara.

På väg ut på shoppingtur med farmor och mamma. Farmor köpte Nina en chic mörkblå vårkappa som hon är väldigt glad för. "Nu ser vi likadana ut mamma" säger hon stolt...

 Igår var vi ute hela familjen och shoppade lite ihop. Till lunch ville barnen helst gå till MacDonalds och äta chicken nuggets. Vi lyckades övertyga dem att gå på en japansk restaurang istället och lovade att deras "chicken nuggets" skulle vara lika goda. Det gick bra och barnen åt hyfsat. Sedan fick dock Nina mystiska röda utslag över hela kroppen. Vi misstänkte scharlakansfeber eftersom hon också hade lite feber, men efter tre timmar på akuten fick vi beskedet att det till 90% säkerhet var en matallergi. Mot något på den japanska restaurangen....

Oskar fick som tur var ingen allergisk reaktion. Och efter att ha fått hjälp av servitören att fixa barnvänliga pinnar så åt han riktigt bra. Stora killen...

I veckan var Lars hos vår veterinär och hämtade hem urnan med Zoras aska. Även om jag nu har vant mig vid att hon är borta så hamnar jag regelbundet i olika situationer där jag saknar henne alldeles gränslöst. Ofta när jag ser andra hundar på stan.

Som den här fina gamla tiken jag såg i veckan. Hon påminde mig otroligt mycket om Zora under hennes sista år. Gamla hundar utstrålar ett alldeles speciellt lugn...