Jul Hemma

Vi lyckades komma hem:). Efter två sjukhusbesök med Nina och högst osäker väderlek i Bryssel fungerade hemresan hur bra som helst. Hemma i Borås har vi sagolik vacker vinter med strålande sol och julfirandet med lillebror och familj samt min mormor har varit precis sådär avkopplande och mysigt på Dragspelsgatan som man vill ha det. Dessutom hade vi världens mysigaste och snällaste tomte på besök som fick både vuxna och barn på extra gott humör.

Foton bifogas lite senare när jag orkar med att ladda ner dem från kameran;). Jag önskar er alla en riktigt bra fortsättning på julhelgen!

"The best-laid plans of mice and men often go awry"

Sådär skulle man kanske kunna summera hur denna vecka verkar arta sig.

Idag var Charleroi flygplats stängd p.g.a. snö och mer snö väntas på onsdag då vårt plan avgår.

Nina har något slags virus och idag tog dets prover för influensa och RS-virus på sjukhuset. Däremot tror vår läkare att det kanske kan vara vad han kallar roseola och som svenska går under namnet fjärde barnsjukdomen, alternativt tredagarsfebern. Kommer det utslag på kroppen idag är det definivt det sistnämnda. Det vore nog att föredra om man måste välja något..

Oddsen börjar gå emot oss känns det som, men vi hoppas a) att det är slut på snöandet nu (även om det kan tilläggas att det är underbart vackert ute nu) och att b) att Nina nu tillfrisknar och att febern försvinner.

Snöoväder och sjuka barn

"Britain in gridlock as big freeze heralds Christmas travel misery".

Det är rubriken i dagens Observer. Bilister som fått tillbringa natten i sina bilar, inställda flyg och stängda köpcentrum kors och tvärs Storbritannien har fått landet i kaos. Så illa är det inte här. Inte än iallafall, men jag börjar bli lite nervös inför julhelgen. Det ser kanske inte så illa ut på fotot nedan, men med tanke på att vi bor i ett land där man har ungefär lika dålig beredskap för snöoväder som Storbritannien så önskar jag verkligen att det slutar snöa snart. Kombinationen flyg, Charleroi flygplats och Ryanair känns inte så lovande även om inga plan hittills ställts in..
Sedan har ju Nina gått och blivit sjuk också. Hon har haft mellan 39 och 40 graders feber sedan i fredags eftermiddag så det är inte helt otippat att det blir ett läkarbesök i all hast innan hemfärd på onsdag. Oskar har såklart börjat hosta ungefär samtidigt, men än så länge verkar det bara vara en vanlig förkylning. Håll tummarna för att allt ordnar upp sig så att vi verkligen kommer hem i jul som planerat.

Vi har ju redan sett en sommarsemester blivit en vecka försenad p.g.a. Oskars urinvägsinfektion förrförra sommaren men då hade vi ju en bil att köra upp till Sverige med. Den bilen ska lämnas tillbaka till leasingbolaget på måndag. Fast man vill nog knappast bila till Sverige utan vinterdäck iochförsig.... Men, men, vi tänker positivt och hoppas nog att allt ordnar sig. Vi längtar otroligt mycket hem till en svensk jul nu!!

Man kan ju alltid försöka sig på lite självmedicinering tyckte Nina imorse. Eller så ger jag mamma en spruta för att sedan gapskratta och säga "ajaj" i ett:). Jag har idag också ställt mig upp helt själv med stöd av soffan. Det går sakta, men säkert framåt alltså.

Unna sig

Jag fattar inte vart all tid tar vägen. Det känns som om det är fullt upp nästan jämt och min "Att Göra" lista verkar aldrig bli kortare eftersom så fort något bockas av dyker något annat upp. Nu i jultider blir det ju extra mycket förstås med julklappsinköp och annat, men trots att jag nu inte jobbat på hela hösten så tycker jag fortfarande det är otroligt svårt att få till balans mellan alla familjemåsten på ena sidan och mina framtida jobb- och karriärsplaner å andra sidan. Det är svårt att vara riktigt effektiv på dagarna och jag måste nog försöka bli lite bättre på att struktura allt. Jag har märkt att jag gärna slänger in en tvätt/handlar/plockar/lagar mat etc. när jag egentligen enbart borde ägna mig åt mitt jobb- och språkkurssökande. Nu när allt funkar så bra för kidsen på skolan och dagis måste jag skaffa mig mer tid åt detta....

Dessutom måste jag börja unna mig mer saker för enbart nöjes skull. Som förälder blir man ju bra på att fixa till mysiga och kul familjeaktiviteter, men det är lätt att sätta sig själv på undantag och det är inte bra i längden. Så nu ska jag börja göra saker utan att alltid ha något egentligt motiv för det annat än att jag känner att jag har lust med det.

Så idag väljer jag att skippa att ta med mig buss-spårvagn och regnig promenad till det tematiska möte som äger rum i eftermiddag hos min karriärscoach (det är individuella möten, gruppmöten OCH temamöten, lite väl mycket tycker jag) och väljer istället att äta lunch med Lars på vår Michelinrestaurang i kvarteret.

"Because I am worth it;)".

Bättre sent än aldrig...

...tycker Nina som i helgen helt plötsligt började krypa "vanligt". Hon har ju rumphasat sig fram effektivt sedan i somras och ställer sig upp i spjälsängen utan problem, men annars har hon ju inte haft bråttom på mobilitetsfronten direkt;). Fast nu kanske det går snabbt till gående?...Så det är såhär 95% av andra bebisar tar sig framåt....

Tja, det är ju ett sätt såklart...

Fast jag tar nog min egna krabbvariant som känns effektivare... Pappa kallar mig redan Gollum....

Det ska tilläggas att Nina endast kryper när man ber henne om det. Annars så är hon fortfarande mest nöjd med sin byxbakslitande förflyttningsversion.

Glada barn

Trots lite julstress denna tiden på året känns det som om familjelivet är riktigt balanserat just nu. Barnen är glada, vi är glada och vi har alla kul ihop. Trots att Oskar hamnat i värsta trotsfasen just nu så är han fortfarande en mycket glad och pratsam kille. Han älskar sin skola, har fått nya belgiska kompisar och börjar äntligen prata mer franska. Han är känd i skolan som "den söta killen med det blonda, lockiga håret" och lärarna kommer gärna och rufsar honom i kalufsen;). Och om han bara är på humör så kan man se charmigheten också på kort. Som här. Fast för det mesta blir det bortvända miner och "neeeej mamma, Oskar vill iiiiinte vara med på kort".... Nina är än så länge mer lättflörtad och poserar gärna för fotografen.

Helt rätt i retro- och äkta 70-talsmode.

Till våren byter vi sedan till den här chica randiga mössan. Annars är det skor som roar denna damen mest, precis som sin mamma. "Ko, ko" säger hon exalterat när det är dags att gå till dagis, där hon precis flyttat upp till avdelningen med de större barnen. Det har gått jättebra och hon har knappt tid att säga hejdå när man går. Det är så skönt att barnomsorgen fungerar så bra för båda barnen nu. Det underlättar för oss och man slipper ha dåligt samvete för vi vet att de har det bra och tycker det är roligt att gå till dagis och skola. Det är guld värt minsann!

Man tager vad man haver...

Finns det ingen kesella slänger man i creme fraiche i lussebulledegen med fantastiskt resultat om jag får säga det själv;). Oskar högg in meddetsamma.

Nina mumsade högljutt på sin lussebulle.

Och jag och Lars tar tillfället i akt att lyxa till lördagskvällen med en flaska champagne. Underbart att kunna ta snö från terassen och lägga i ishinken. Skål på er!

Nej, se det snöar....

Denna helgen skulle vi spenderat i Alsace där vi skulle fira en lill-julafton (Nikolaus i Tyskland infaller 6 december och är den dagen barnen får de flesta presenterna) tillsammans med barnens farföräldrar och faster. Vi hade alla sett fram emot att åka, men vi fick tyvärr avboka i sista stund. Efter att vintern anlänt också till denna delen av Europa är det nämligen förutspått att det blir varmare på söndag och man förutspår snö som övergår i regn och det varnas för blixthalka. Och då vill vi inte sitta i en bil fem+ timmar med sommardäck, speciellt när de flesta andra bilförarna på vägarna är väldigt ovana vid att köra på vintervägar.....

Så vi tog tillfället i akt att istället njuta av vintervädret hemma. Det har varit en fantastiskt vacker vinterdag med nästan 15 cm fluffig pudersnö och det känns nästan som om vi är hemma i Sverige.
Oskar har här roligt på den översnöade lekplatsen. Till skillnad mot hemma då han fick ett hysteriskt utbrott när han påtvingades overall. Den har han inte använt sedan förra vintern (i skolan blir det bara fodrade jeans och vinterjacka eftersom lärarna inte skulle hjälpa barnen på med mer ytterkläder) så den gillade han inte alls.. Fast där gav vi oss inte och inte ens en trilsken treåring kunde upphålla det dåliga humöret länge ute i det fantastiskt fina snölandskapet.

Vi var såklart de enda personerna i hela parken. Inte undra på för det som jag skrivit om tidigare så har belgiska barn för det mesta inga bra vinterkläder. Overaller säljs inte ens i affärerna..

Det var inte så länge sedan vi hade en ganska varm och solig höst här som syns på denna bilden...

Vad gör man när det inte finns en pulka att uppbringa för vinterlek? Jo man tar till det gamla tricket med en soppåse. Där får man ordentlig fart minsann!

Och Nina tyckte det var minst lika roligt som mamma:).

"Gugga" säger Nina och gungar glatt fram och tillbaka.

"Pappa, vad är det här vita kalla på mina vantar?" verkar Nina fråga här. Detta är ju hennes första ordentliga upplevelse av snö och hon fattade nog inte riktigt varför hela världen helt plötsligt var kall och vit.