Öppna havslandskap

Jag har inte varit vid den belgiska kusten på ett årtionde. Jag hade glömt vilket öppet landskap vidsträckta och milslånga stränder utgör. Jag trivdes.

Den här landsegelbåten (vars riktiga namn jag inte kommer på) uppfanns just i De Panne.

Om jag hade kunnat rida hade jag blivit väldigt sugen att rida såhär.

Nina på väg mellan de olika snäcksamlarställena.

Den som var mest entusiastisk över snäcksamlandet och "skattletandet" (en mjukslipad blå glasbit, en röd plastpärla, en mutter och en keramikbit med en blomma på) var såklart Oskar.

Vi var på stranden nästan hela dagen igår. Nina hade gärna velat bada, men höstvindarna blåser över Belgien nu så det får bli nästa säsong.

Vi plockade en hel hink med snäckor eftersom de var så vackra.

Picknick stod på schemat såklart. I lä var det riktigt varmt och skönt i solen. Praktiskt för mig och Lars att vi picknickade jämte ett strandfik så vi kunde beställa cappuccinos till filten;).

Väldigt många av De Pannes vackra gamla hus byggda i början av nittonhundratalet har blivit demolerade. Detta vackra hus i centrum står kvar, dock med nedervåningen helt förstörd av en modern affärsutbyggnad.

Detta hus har haft bättre tur.

Vårt hotell. Ett av få hus vid strandpromenaden som inte är ett fult modernt 60-talskomplex. Mittemot ligger en tvåstjärnig michelinrestaurang. Som vi inte gick till med barnen såklart, men dit jag gärna skulle kunna tänka mig gå en annan gång.

Zora trivdes också och uppförde sig exemplariskt hela helgen. Däremot behöver hon nog vila upp sig i veckan för hon är inte längre van vid lika mycket aktiviteter nu när hon är pensionär.

Mysigt boende (kanon med familjeerbjudande med två sovrum), strandpromenad, snäcksamlande, våfflor, musslor, frisk luft, sol, hav och champagne. Det var en bra helg och vi hann med mycket roligt. Vi har fått blodad tand och planerar nu en weekend i De Haan senare i höst. Denna kustort har mycket av sin ursprungsbebyggelse kvar och det passar nog oss med vårt intresse av Art Nouveau och Belle Epoque.