Au revoir

Idag hade jag min sista franskalektion. Det kändes lite vemodigt faktiskt för det har verkligen varit roligt att få möjligheten att jobba med språket såpass intensivt som man ju kan göra när man tar privatlektioner, men nu är det alltså slut med det.

Summa summarium så är jag väldigt nöjd med erfarenheten, även om jag är missnöjd över att ha haft så många lärare (7) under denna perioden för det har gjort att lektionerna inte alltid varit lika bra som de kunnat vara. Nåväl, jag ska ta upp saken med Berlitz nya direktör när hon börjar sitt jobb nästa vecka (har inte kunnat klaga hos den tidigare direktören för han försvann för en månad sedan). Även om det inte leder någonstans ska jag iallafall klaga officiellt för när man betalar såpass mycket pengar för en kurs tycker jag man kan förvänta sig bättre service.

Annars så tycker jag nog att jag lärt mig väldigt mycket. Jag har ett bättre ordförråd, är mycket bättre på fransk grammatik och att samtala på franska generellt flyter bra mycket bättre än tidigare. Så nu kan jag nog utan att skämmas säga att ja, jag pratar franska. Däremot är det inget lätt språk och det är långt kvar innan jag skulle prata helt flytande. Men skam den som ger sig! Det svåra blir nog att hitta tid och bra upplägg för fortsatta studier i höst.....
Såhär fint diplom fick jag efter avslutade studier i "French Professional". Tydligen kommer den "pedagogiska rapporten" att bli hemskickad nästa vecka tillsammans med ett avgångsbetyg. Får väl se hur man ligger till där då;).

Weekend away

Vi stack iväg från Bryssel i helgen för att spendera en avkopplande helg på landet i Alsace. Vi åkte med goda vänner från Antwerpen, men hade den smarta idén att också be Lars föräldrar komma dit (det är deras sommarställe) så att vi kunde få lite barnvakt också. Resultatet blev lyckat och vi lyckades också klämma in ett besök på den fina restaurang som bara råkar ligga i den lilla, lilla by sommarstället befinner sig i. När man som upptagen småbarnsförälder inte kommer ut så ofta så uppskattar man det helt klart desto mer när man väl lyckas ta sig ut.

Vad jag annars inte gillar med just resan till Alsace är att den tar mellan fyra och en halv och fem timmar och beroende på barnens humör kan det kännas som två timmar eller tio.... På vägen ner beslöt sig barnen att inte sova en blund trots att vi inte anlände förrän klockan halvelva på kvällen. Släng in ett par väldigt nödvändiga blöjbyten, nedsmulade bilbarnstolar, uthällda vattenflaskor, bråk om nallebjörnar och böcker, barnskiva på repeat i ett, och hundrafemtioelva frågor om när vi skulle vara framme så förstår ni varför jag inte alltid ser fram emot just bilresan i sig....Zora älskar att få tillgång till en trädgård och var väldigt lycklig här.Oskar hjälper farmor att röja i trädgården.Dags att fylla sand i sandlådan....
...som invigdes denna helg och snabbt blev poppis.

Tillbaka i Bryssel försöker jag få mitt nya jobb inhåvat och avklarat så snabbt som möjligt och har nu ett nytt möte med direktören på torsdag. Med Lars i Warsawa idag och imorrn och ett födelsedagsfirande att anordna på torsdag fick jag avboka franskan denna veckan för jag fick inte ihop tiden för att plugga den grammatik jag måste få gjord nu. Men jag hoppas som sagt få mer tid att lägga på min sista tredjedel av franskakursen snart. Nu ska jag gå upp på övervåningen och försöka övertyga Nina om att alla barn ska sova klockan halvnio och inte ligga och prata och ropa på mamma.... Med tanke på att jag måste få upp barnen extra tidigt imorrn för att få alla logistik att fungera är det inte idealiskt att hon inte sover ännu. Men när hon gör det tror jag att jag unnar mig en Corona, lägger mig på soffan och läser en bok:).

Tidsbrist

Ja, här har det verkligen inte blivit mycket bloggande den sista tiden direkt. Nu när jag har franskalektioner varje tisdag och torsdag morgon och sedan spenderar ytterligare en till två timmar efteråt till att reflektera och plugga inser jag att jag har otroligt lite tid över till annat nuförtiden. Det är nästan så att man längtar tillbaka till en jobbsituation då man iallafall har åtta långa timmar i sträck åt att få viktiga saker gjorda. Kombinationen franskastudier, jobbcoaching, jobbsökande och halvtidshemmamamma känns som mer än ett heltidsjobb och det hade varit skönt om man hade kunnat spendera mer tid på en sak i taget istället för att försöka vara effektiv på alla områden samtidigt...

Det känns dock fortfarande väldigt skojigt och utmanande med franskan nu när jag har hela tre dubbla franskalektioner under bältet:). Jag har dock blivit förvarnad av en av mina lärare att det kan komma att kännas som om man går bakåt ett tag efter halva kursen (jag antar att det har att göra med att man måste lära om en hel uttryck och annat som man använt felaktigt hittills) innan den riktiga framgången kommer. Vi får väl se hur det går!

Annars tänker vi mycket på krisen i Japan just nu. Lars skulle ju åkt dit idag, men den resan blev ju inställd såklart. Lars har många kollegor i Tokyo som blivit också goda vänner och med den osäkra situationen vad gäller strålningen från Fukushimakärnkraftverket är han väldigt orolig över vad som ska hända härnäst. Man får verkligen hoppas att situationen snart är under kontroll.

Våren har anlänt i Bryssel. Idag var det så varmt ute att jag kunde gå och hämta Oskar från skolan iklädd endast t-shirt och tunn, långärmad tröja och jag såg en nyckelpiga på vägen hem från min franskalektion. Det känns som läge att skrubba av terassen, olja in trämöblerna och införskaffa passande fräscha vårblommor att plantera.

Parlez-vous Francais?

Ja, jag gör tydligen det! idag hade jag min första privatlektion på Berlitz språkskola och det var faktiskt mycket roligare än jag hade trott. Jag hade gruvat mig en aning för att jag trodde det skulle kännas kämpigt att sitta och prata franska non-stop i en och en halv timme, men när det väl var dags att avsluta hade tiden bara flugit förbi! "Du pratar redan bra franska" sa min lärare och tillade "du kommer att bli förvånad över hur mycket ditt språk, grammatik och ordförråd kommer att utveckla sig under denna kursen med tanke att du redan är på denna nivån".

Så det känns ju onekligen som en bra start! Jag visste väl visserligen att min franska inte är usel och jag har ju ett visst språksinne, men det känns jättekul att äntligen kunna strukturera upp min inlärning och veta att jag verkligen kommer att vara mer bekväm med språket om bara ett par månader:). För att inte tala om hur kul det är att ha en intellektuell utmaning efter alla dessa månader med ofta väldigt enahanda hushållsuppgifter...

Fortsättning följer.