77-årsdag

Idag har vi haft födelsedagskalas här hemma. Zora fyller elva år idag och vi har firat med jordgubbstårta. Födelsedagsbarnet föredrog kex och väntar nu på sin middag som består av extra goda köttbitar.

Jag kan inte riktigt ta till mig att Zora är en gammal hund. Hon är grå om nosen och långsammare på promenaderna, men är annars precis samma snälla och kelgoa hund hon alltid varit. När jag ser henne rulla runt i gräset i torpet, eller lekandes med en annan hund så känns hon mycket yngre. Och tanken på att hon inte alltid kommer finnas här känns jobbig. Vi började vår familj med henne. Jag glömmer aldrig den dagen vi fick med henne hem från hundhemmet: nervös, rädd, men samtidigt så ivrig att vara till lags och överlycklig över den uppmärksamhet hon fick. Hon har varit med överallt. I torpet varje sommar och påsk, på sommarsemestrar i Provence, på pubar och stjärnrestauranger. Den dagen hon blir för gammal och trött blir tuff för hela familjen. Men idag firar vi och glädjer oss över att hon är här hos oss.

Blomsterprakt

Jag saknar en trädgård. Visserligen har jag ju en trädgård i torpet, men i Bryssel får jag nöja mig med min terass. Där växer det hyfsat trots regnskurarna som avlöser varandra. För att få lite inspiration till vad man kan göra på den begränsade yta jag har till mitt förfogande kikar jag ofta in i andra trädgårdar i grannskapet.

Det här tycker jag är ett charmigt och annorlunda sätt att ha blommar på fönsterkarmen på. Jag vet inte vad det är för gula blommor, men det är någon slags klätterväxt.

Jag är inte så förtjust i trädgårdstomtar, men den här figuren tyckte jag passade jättebra i denna lilla nio kvadratmeter stora trädgård. Älskar svampen.

Solig långhelg..

...känns långt borta just nu såhär mitt uppe i hektisk jobbperiod och dåligt väder (blir det aldrig sommar på riktigt?), men i pingst hade vi en underbart härlig helg i Alsace med både mina och Lars föräldrar plus barnens faster med sambo. Såhär såg det ut.

Tid till att läsa i lugn och ro...

 ...och att dricka cremant.

Och dricka mer cremant.

Nina är väldigt förtjust i faster Anke och det blev mycket mys i hennes knä.

Zora älskar att kunna vara ute i en stor solig trädgård hela dagarna. Jag håller med henne. Börjar allvarligt tröttna på lägenhetslivet nu..

Henner agerade lekmästare hela helgen. "Mer, mer" sa Nina och Oskar i ett.

En grå söndag

Regnigt, grått. Sommaren försvann lika snabbt som den kom. Känns inte alls som juni. Känns inte alls som söndag heller för den delen. Har tillbringat fem timmar på jobbet. Ett nödvändigt ont såhär dagen Innan Stor Workshop. Känner dock nu ännu mer än tidigare att det här med att bli arbetsnarkoman nog inte ligger för mig. Kan ta stress och extra jobb kvällar och helger under sådana här arbetstunga perioder, men jag känner många som jobbar såhär mer eller mindre jämt. Det är jag glad att jag slipper. Om inte annat för jag helt enkelt inte är effektiv efter mer än åtta timmar på jobbet. Utan tid att reflektera, pausa, bara vara, sluta tänka Att Göra-listor och annat blir mina jobbprestationer sämre i längden, inte bättre.

Färdig nu, det får bli vad det blir. Lagom bra blir nog helt okej och mer tid för förberedelse finns inte nu. Varvar ner med ett glas champagne. Det gör susen.....

Bra på planering? Jag? Nej, inte denna veckan....

Man skulle ju kunna tänka sig att en av fördelarna med att vara i en chefsposition är att man får bestämma själv när man ska göra vad. Och att en sådan fanatisk listskrivare och planerare som jag skulle se till att organisera jobbet på ett sätt som gör att det blir någorlunda jämn arbetsbörda i veckorna.

Och det har funkat hyfsat i många perioder. Dock inte i den jag befinner mig i just nu. Hur har jag lyckats missa att styrelsemöten, ledningsgrupper, workshops, Kommissionsmöten, rekryteringar och kurser klumpat ihop sig under knappa tre veckor i juni? Sex viktiga möten som alla måste förberedas, intervjuer att hålla, presentationer att skriva och kursarbete att förbereda.

Jag känner att det är nätt och jämnt att jag får ihop allt det här. Det får bli en läxa om inte annat. Framöver måste jag försöka se till att ha bättre framförhållning. Samt att ha en realistisk inställning till hur mycket vi klarar att förbereda under såhär pass kort tid. Och bromsa eller planera om de möten som faller i redan tunga arbetsperioder. Nu blir det till att bita ihop och få det som måste göras gjort kosta vad det kosta vill. Som jag ser fram emot mitten av juni när de flesta möten och beslut är över....

Skönt ändå att man haft härliga långhelger mellan arbetsstressen. Den sista nu i Alsace. Fylld med fint väder, god mat och cremant. Och mer cremant;). Mer om det i nästa inlägg.

Med familjen i Maastricht

Eftersom det kryllat av långhelger i maj så har vi känt att vi vill passa på att komma iväg från Bryssel och se lite nya ställen. När vi nu inte kunnat åka till new York har vi istället satsat på att lära känna vår närmre omgivning lite bättre och det har faktiskt varit riktigt givande. Man brukar ju ofta säga att en av de bästa sakerna med Bryssel är att det ligger så nära andra (roligare) städer och områden. Så efter Luxemburg satsade vi på Maastricht i helgen. Samma upplägg som i Luxemburg med övernattning på Novotel (varför finns det inte fler hotellkedjor som insett värdet i att erbjuda familjerum?), men denna gången i sällskap med en familj i grannskapet.

Väderprognosen var ganska kass, men den stämde som tur var inte alls och vi tillbringade en riktigt solig, varm och härlig helg ihop allihop. Maastricht är en riktigt gullig stad som jag gärna skulle återvända till. Vi lyckades också kombinera saker som vi vuxna ville göra (dricka öl på lummig terass) medans barnen höll sig upptagna själva (plocka tusenskönor på ängen jämte terassen). Jag har nu också lärt mig att det smartaste sightseeing-tipset med småbarn inte handlar om att hitta bästa museum eller annat, utan att ta reda på var den coolaste lekplatsen finns i stan. Maastricht gjorde oss inte besvikna och Fort Willem var en riktig hit med alla fyra barnen.

Det här var annars en ganska cool upplevelse. Selexyz bokhandel. Inhyst i en kyrka. Komplett med fik där altaret brukat stå.

Väldigt pampigt och man har lyckats att kombinera det moderna med det historiska utan att förstöra byggnaden. Det hade inte känts respektfullt att ha vilken  slags affär som helst i en kyrka från 1200-talet, men en bokhandel känns helt okej. Enligt the Guardian är det här en av de tio bästa bokaffärerna i världen. Bra att jag betat av en nu då iallafall...

En journalist och tre läsglada barn:).

Miffy och Nina kramas lite i läshörnan.

Det var ju Lars födelsedag också. Det firade vi med jordgubbar och champagne i den mysiga trädgården på hotellet samt med presentuppackning på rummet.

Fort Willems lekplats i utkanten av centrum. Man får betala en liten inträdesavgift, men det är det värt för det fanns mycket att göra här för alla åldrar (ja, vuxna också till viss del;)).

Sömnbehov

Vad gjorde ni klockan tre inatt? Jag tvättade. Klockan halvtvå väcktes vi nämligen av Oskar som ropade på oss i den där tonen som får en att bli vaken på ett ögonblick. För det handlade inte om att han var törstig eller behövde gå på toaletten. Nej, det var illamående på gång. Stackare.... Så det blev till att röja hela sängen, skölja ur det värsta och sätta på en tvättmaskin. Det underlättade ju inte direkt att incidenten inträffade i överslafen på en våningssäng....

Sedan mådde han illa igen och innan vi somnade var klockan fyra. Det känns ordentligt nu så tror det är läge att gå och lägga sig och hoppas på att denna natten blir bättre. Nu håller vi tummarna för att ingen annan åker på skiten nu när vi ska weekenda i Limburg. Kompisar i kvarteret hänger på så det blir ju extra kul. Gäsp.... Jag klarar verkligen inte att inte få sova ordentligt numera och går jag inte och lägger mig i tid blir jag lätt grinig och sur. Lite tråkvarning på det helt klart, speciellt för någon som egentligen är nattuggla av naturen, men utan mina sju timmars sömn (helst åtta) fungerar jag dåligt på alla plan i längden. Beundrar verkligen dem som inte bara klarar sig på fem-sex timmars sömn, men inte behöver mer.

Men som sagt, läggdags nu. Jag menar klockan är ju nästan tio!