It's not just me......

Allt mitt klagande om det usla vädret har inte bara varit gnäll. Jag har just fått bekräftat att det här är den kallaste våren på 40 år. Ska man känna sig glad över att man får tillfälle att uppleva en såpass "speciell vår"?....

FLANDERS NEWS

Average temperatures this spring only climbed to 8.1 degrees Celsius. This makes it the coldest spring since the seventies. The past 10 weeks also had dark and gloomy weather, and it doesn't look as if things are about to change, at least not in the 5 or 6 coming days. "As things are looking now, we will make it into the top-10 of the springs with the least hours of sunshine."

There are still 10 days to go before spring ends and summer starts, but things are not looking bright. For the moment, the average spring temperature in Belgium (since 1 March) is 8.1 degrees Celsius, which is 2 degrees below the average.

"This is remarkable", admits the VRT's weather presenter Frank Deboosere. "It's 40 years ago that we had such a cold spring. And another thing is that we haven't had a lot of sunshine so far. At the end of May, we will probably finish in the top-10 of "darkest" springs ever."

That's not all: the cold, wet weather is to continue for at least 5 or 6 days. Wednesday should see a (short) drier spell, but a northerly wind brings cold air on Thursday and Friday, with fresh rain and heavy showers. "We could even have some sleet in the Ardennes. It's now 3 successive months that we are having colder temperatures than usual, and this is really exceptional."

 

 

Vad jag ska bli när jag blir stor del 2

Frågar igen Oskar vad han vill bli när han är stor. "Mamma, jag ska gräva i jorden och hitta dinosaurier". Inte dåligt tänker jag, nu börjar vi komma någon vart. Tills han tillägger "..och sedan ska jag sälja dinosaurieskeletten till ett museum och bli rik!". Ja, dagen ungdom;).

Själv får jag numera mest dåliga vibbar när jag tänker på dinosaurier eftersom det påminner mig om dagen på Natural History Museum i London. Jag har inte hämtat mig efter den upplevelsen ännu.

Måste bara påpeka att det regnar i Bryssel. Och är 10 grader ute. Imorrn ska det regna mer och i Alsace där vi ska tillbringa pingsten ska det regna lite mer. Ge mig styrka att härda ut och inte bli (för) bitter;)....

Ett annat London

Jag är nyss hemkommen från fyra dagar i London. Samma London som den stad jag besökt så många gånger tidigare, men ändå också en helt ny upplevelse. Det här var första (men det känns inte som sista) resan med barn. Tack och lov bara ett;). Det räcker att ha koll på femåringen i Londons trafik- och gatumyller. En vuxen per barn behövs definitivt. Det hade varit kul nog att bara vara jag och Oskar i London, men nu kombinerade vi det med att träffa både lilla och stora fröken Bookpond. Hur genialt var det liksom. En av mina bästa vänner och en av Oskars. Win-win på alla plan. Det tog exakt en halv minut för Sophie och Oskar att komma över den första blygseln efter att inte ha träffats på ett och ett halvt år och sedan var det fullt ös.

Allt som allt en mycket lyckad helg som både jag och Oskar lär minnas länge. Visserligen blir det ju inte samma stuk på en helg med barn som utan (definitivt mindre shopping och på andra butiker än de vanliga, dvs leksaksaffärer....), men det gör också att man hittar på andra saker. London har så många fina parker och trädgårdar som passar utmärkt att låta halvvilda ungar springa runt i. Att gå på museum lät också bra i teorin, men varning utfärdas. Undvik till alla pris att gå till Natural History Museum på en regnig lördag. Hälften av Londons turister är redan där. Medans barnen diggade utställningarna fick Mrs Bookpond och jag smått klaustrofobiska känslor av att slussas fram och tillbaka som kor i fållor. Lägg till ljudvolymen och det blir ett enda kaos. Jag var helt fascinerad av att det var en hel del besökare där som inte hade barn. Kan inte förstå att man frivilligt skulle välja det infernot när man istället kunnat göra något annat. Never again.....

Om man ska vara lite kritisk till något under helgen så skulle det vara vädret då. Jag menar får det lov att vara så kallt och blåsigt i mitten av maj? Jag som är frusen av naturen hade av någon anledning fått för mig att det var läge att ta med mig min tunna, korta jeansjacka och inget annat. Tur att man kan dra på sig tröjor i lager på lager för att inte helt förfrysa sig..

I Kensingtons Gardens kan man antingen gå till The Orangery och njuta av afternoon tea, eller så kan man hänga på en lekplats i halv orkan och leka sjörövare på Diana Memorial playground. Troligtvis mer folk på första stället än den sistnämnda den här dagen.....

Ett av växthusen i Kew Gardens. Viktoriansk och fylld av allt från kokospalmer och vaniljträd till ananasplantor. Fick lite välbehövliga sommarvibbar av den halvtropiska inomhustemperaturen.

Som den trädgårdsentusiast hon är köpte Mrs Bookpond på sig fem trädgårdsböcker och en massa nya spännande fröer att sätta i sin egna Lommaträdgård. Eller inte;)... Oavsett vilken nivå ens trädgårdsintresse ligger på är Kew Gardens dock väl värt ett besök. Och tröttnar man på naturupplevelser finns det flera bra fik och restauranger.

Solen kom fram på eftermiddagen och det blev med en gång sådär fantastiskt vackert som det bara blir med den första skira vårgrönskan.

18 meter upp i luften har man byggt en trädtoppsgångväg. Magnifik utsikt härifrån, men inget för höjdrädda eftersom man både ser rakt ner genom gallergolvet och upplever hur gången gungar i takt med vinden. Jag tyckte dock det var lika coolt som barnen.

Bland annat fick man en magnifik utsikt över the Temperate House som är världens största bevarade viktorianska växthus (4880 kvadratmeter). Det stängs snart för en fem år lång och 35 miljoner pund renovering.

Efter avklarat Kewbesök hittade vi en pub precis jämte tunnelbanestationen. Solen sken fortfarande, barnen hade fått varsin glass så vi tänkte att ett litet glas vin inte hade varit helt fel. Vi hade dock glömt att det inte finns små glas vin i England. Det här glaset innehöll en tredjedels flaska. Fast det satt fint får erkännas.

Pedagogisk förklaring till kunskapstörtande barn om ett eller annat däggdjur. Ser mycket fridfullare ut än det var eftersom detta utspelade sig på förutnämnda museum som vid dinosaurieutställningen (mer köer) fick Oxford Street tunnelbanestation i rusningstrafik att verka avkopplande i jämförelse.

Jag åker alltid tunnelbana i London eftersom det känns smidigast. Jag har nu insett att det är så mycket roligare att åka buss. Speciellt om man sitter högst upp på dubbeldäckaren. Dock får erkännas att även om Oskar och Sophie ser taggade ut här så var det nog mest vi vuxna som njöt av utsikten. De satt hellre och spelade Angry Birds på iphonen...

Får nästan lite tonårsvibbar av det här fotot. Coola paret ute på stan.

Att åka med barnen är inget hinder för att gå på puben. Bara man väljer rätt pub där barn är välkomna. Det här var en typisk engelsk pub i kvarteret vi bodde. Smart drag att ta med sig papper och pennor för underhållning.

 

Fish and chips stod på menyn. Lika gott som det ser ut här. Och barnen skrapade nästan sina tallrikar rena. Däremot har jag fortfarande inte lärt mig äta mushy peas.

Mer parkliv. Nu i Regent's Park. Vi hade inte så mycket tid eftersom vi bara hade ett par timmar innan hemfärd till Bryssel och Lomma, men schyssta lekplatser och fik. Hade gärna spenderat mer tid på de sistnämnda. Man kan lätt i mitt fall överdosera på lekplatser, men aldrig på kaffe!

"Om du jobbar på din mamma så jobbar jag på min och så ser vi till att göra om det här nästa år".

Känner mig väldigt nöjd med helgen. Känner mig däremot mindre nöjd med Bryssel. Jag vet att jag tjatar om vädret, men imorse fick jag ta fram yllekappan ur garderoben för att det var så kallt. Enough is enough! Fram med sommaren nu, snälla, snälla!!

En naturupplevelse rikare

Under alla mina år i Bryssel har jag inte lyckats ta mig till Hallerbos för att se dess gamla bokskogar och de underbara "bluebells" som blommar där ett par veckor varje vår. Förrän idag då. Goda vänner föreslog att vi skulle åka dit på utflykt och det måste sägas att det var en naturupplevelse att rekommendera. Jag hade förväntat mig att skogen skulle vara liten och överfylld med folk, men det var stort, luftigt, tyst och otroligt vackert. Svårt att fånga på kort, men kombinationen av ljusgröna, nästan genomskinliga boklöv och djupblå blommor som ett hav på marken, allt genomstrålat av vårsolen, var bedövande vackert. Och allt bara en halvtimmes bilfärd från storstadens sus och brus. Imponerande.

Jag får lov att säga att ekdungar som står i hav av vitsippor i all ära, men det här är strået vassare. Och tillgängligt i Belgien dessutom;).

När jag blir stor....

Kommer ni ihåg alla de där Mina Vänner-böcker man skrev i på låg- och mellanstadiet? Och kommer ni ihåg vad ni skrev att ni ville bli när ni blev stora? Är det någon som blivit det ni skrev då? Själv skulle jag bli veterinär och det är ju rätt långt ifrån den statsvetare jag blivit. Fast jag har ju hund iallafall så djurintresset har ju präglat mig i vuxen ålder också iochförsig.

Ikväll frågade jag Nina och Oskar ville bli när de växer upp. Och svaret, som verkar lite tidstypiskt, blev följande: Oskar: "jag ska bli superhjälte", Nina: "jag ska bli prinsessa". Känns ju ungefär lika troligt som om jag med min icke-matematiska läggning skulle ha kunnat bli veterinär. Fast å andra sidan har jag inte riktig koll på vilken utbildning man behöver för just de här två "yrkena";)....

I söndags hade vi både sol och varmt här så vi var ute en hel del i trädgården. Oskar gillar att fota och det här är vad han tog kort på då.

En riktigt fin bildkavalkad tycker jag. Och allt gjort på egen hand med pappas stora kamera.

"Min tand är lös"....

Oskar har haft en lös tand ett tag. Och idag trillade den ur. Den försvann och vi trodde först den hade blivit svald, men det visade sig att Oskar trodde den var en kärna när han åt ett äpple och hade spottat ut den. Den återfanns på terassen. En tand mindre och ändå ser Oskar nu äldre ut;).

Den återfunna tanden....

...Och gluggen i tandraden...

Från Eggvena till Amsterdam

Usch vad dåligt bloggat det blir här numera. Från en gång i veckan till en gång i månaden. Kanske lider den här bloggen mot ett naturligt slut. Jag får fundera på det. Efter att ha suttit framför datorn hela dagarna har jag ofta inte lust att sätta mig igen framför en på kvällarna och det känns inte lika roligt längre. Det kanske blir ett avslut till femårsdagen. Tills dess tänkte jag dock lägga in lite bildkavalkad på vad som hänt sedan sist.

Påskäggsjakt. Att få alla barnen på ett kort var inte lätt!

Besök på Borås Djurpark med familjen Grahm. Korven var ju som vanligt bäst;).

Oskar och Nina hänger i torpet..

"Mamma, jag vill ha lika fina skor som du..."

Träcykel i Amsterdam.

Hund i Amsterdam.

Kanalflanerande med fyra barn är inte helt lätt. Vi mutade med löfte om glass.

Måste dock säga att hela vistelsen faktiskt funkade riktigt bra. Speciellt restarangbesöken som var lyckade med gratis glass för alla barn på den barnvänliga italienska reston första kvällen och en stor lekhörna på brasseriet på lördagen. Skönt för de vuxna att inte bli avbrutna i sin konversation var tjugonde sekund.... Något att lägga lite tid att hitta också inför Londonresan kanske...

Jag älskar Amsterdams fina hus och alla cyklar som dominerar hela stan. Jag saknar så att inte bo i en ordentlig cykelstad.

På Amsterdams Zoo. Litet. Ganska fint, men för små utrymmen för de vilda djuren och det gör mig lite deprimerad. Med tanke på hur dyrt det var borde det ha varit bättre ordnat.

Vår i Bryssel. Vilken tid det tog!! Härligt att äntligen kunna få utnyttja vår lilla trädgård. Trevligt besök har vi också:).

Nina hjälper mormor att laga mat.

Gäsp. Klockan är halvtio och jag känner mig redo för sängen. Jag får skylla på säsongsskiftet. Eller på att det är måndag. Eller kanske det faktum att nu när Lars är i Tokyo så går jag upp tidigare än vanligt och går ut med Zora innan de andra morgonbestyren.... När är det helg igen?....