Den blomstertid nu kommer...

Vad är det för fel på den här bilden? Två tjejer i 7-8-årsåldern på väg hem från skolan med sin mamma.....

Just det, skolväskorna. De är enorma! Den blå är större än den kabinväska jag har när jag har flyger och är nästan lika bred som hög. Och all denna vikt på späda barnaxlar.... Jag förstår inte riktigt varför barnen har så groteskt stora väskor, men jag antar att de kanske inte har skolbänkar att lämna böckerna i. Eller har man verkligen så mycket läxor i första klass att man måste släpa hem 10 kilo varje dag?

Nåväl, än behöver vi inte fundera på det. Oskar har ett år kvar innan riktig skolgång, men det får ju oss att fundera lite på hur skolsystemet ser ut här. Jag vet från kollegor och kompisar att man börjar med läxor varje dag från första klass och det känns lite sisådär.

Ja,ja, vi får se tiden an. Imorrn är det iallafall skolavslutning och sommarlovet väntar. För Nina blir det en vecka till på dagis, medans Oskar går på gymnastiksommarskola. Sedan blir det besök av farmor och farfar innan morfar sveper ner över Bryssel och tar med sig kidsen till Borås en vecka medans vi jobbar färdigt inför semestern.

Det kommer säkert vara bra att få lite tid för oss själva såhär efter en väldigt stressig jobbperiod för både Lars och mig, men visst kommer vi sakna de små monstren.

Kanske läge för en liten kall öl på terassen nu, det är ju nästan helg;). Det har varit 29 grader i skuggan idag och så varmt att man nästan fått värmeslag så det vore kanske inte helt fel att återställa vätskebalansen.

Glad midsommar

Jag älskar blommor och speciellt de blommor man ser på ängar och vid vägkanter i juni. Här är två av mina favoriter: prästkragar och vallmor. Det enda som saknas för att jag ska komplettera min ideala blomkombination är blåklint.

Imorrn är det midsommarafton. Som går ganska obemärkt förbi härnere eftersom vi inte är lediga. Däremot har jag redan kommit in i den rätta feststämningen. Regnet vräker nämligen ner. Precis som det brukar på midsommar;)....

På kurs...

...i Sverige onsdag till fredag. Har inte hunnit förbereda mig som önskat, men hoppas det blir givande. Om inte annat kanske man kan få sova ikapp sig lite. Det skulle jag kunna betala för nu efter mer än en vecka med riktigt kass sömn..

Sömnlogik

Jag förstår inte riktigt varför, men av någon anledning så vaknar våra barn alltid tidigare på helgerna än i veckorna. De sista två helgerna har det inneburit att en av dem tyckt att det varit morgon halvsex. Eftersom vi gärna sitter uppe lite längre just på fredagen och lördag innebär det att vi inte alls är synkade på sömnfronten. När vi vill och behöver sova lite längre (och med det menar jag halvåtta inte mer) envisas alltså Oskar och Nina med att skutta upp i gryningen. Just nu skulle både jag och Lars behöva sova ut lite, men med tanke på hur lyhört det är i lägenheten hjälper det knappast att köra skiftsystemet.

Just nu drömmer jag om en ledig morgon hemma utan några morgonpigga barn. Det förblir en utopi eftersom det knappast funkar att skicka iväg kidsen till Tyskland eller Sverige en helg, men det hade varit välbehövligt.

Ikväll borde man alltså lägga sig nio för att komma ifatt med sömnen. Men som så ofta känner jag att jag nog hellre sitter uppe och läser en bok i soffan och får den där tiden på egen hand som det ju blir lite av på helgerna. Mitt bokpaket från Amazon kom i fredags. 11 böcker, fyra DVD-serier. Känns alltid lika lyxigt!

77-årsdag

Idag har vi haft födelsedagskalas här hemma. Zora fyller elva år idag och vi har firat med jordgubbstårta. Födelsedagsbarnet föredrog kex och väntar nu på sin middag som består av extra goda köttbitar.

Jag kan inte riktigt ta till mig att Zora är en gammal hund. Hon är grå om nosen och långsammare på promenaderna, men är annars precis samma snälla och kelgoa hund hon alltid varit. När jag ser henne rulla runt i gräset i torpet, eller lekandes med en annan hund så känns hon mycket yngre. Och tanken på att hon inte alltid kommer finnas här känns jobbig. Vi började vår familj med henne. Jag glömmer aldrig den dagen vi fick med henne hem från hundhemmet: nervös, rädd, men samtidigt så ivrig att vara till lags och överlycklig över den uppmärksamhet hon fick. Hon har varit med överallt. I torpet varje sommar och påsk, på sommarsemestrar i Provence, på pubar och stjärnrestauranger. Den dagen hon blir för gammal och trött blir tuff för hela familjen. Men idag firar vi och glädjer oss över att hon är här hos oss.

Blomsterprakt

Jag saknar en trädgård. Visserligen har jag ju en trädgård i torpet, men i Bryssel får jag nöja mig med min terass. Där växer det hyfsat trots regnskurarna som avlöser varandra. För att få lite inspiration till vad man kan göra på den begränsade yta jag har till mitt förfogande kikar jag ofta in i andra trädgårdar i grannskapet.

Det här tycker jag är ett charmigt och annorlunda sätt att ha blommar på fönsterkarmen på. Jag vet inte vad det är för gula blommor, men det är någon slags klätterväxt.

Jag är inte så förtjust i trädgårdstomtar, men den här figuren tyckte jag passade jättebra i denna lilla nio kvadratmeter stora trädgård. Älskar svampen.

Solig långhelg..

...känns långt borta just nu såhär mitt uppe i hektisk jobbperiod och dåligt väder (blir det aldrig sommar på riktigt?), men i pingst hade vi en underbart härlig helg i Alsace med både mina och Lars föräldrar plus barnens faster med sambo. Såhär såg det ut.

Tid till att läsa i lugn och ro...

 ...och att dricka cremant.

Och dricka mer cremant.

Nina är väldigt förtjust i faster Anke och det blev mycket mys i hennes knä.

Zora älskar att kunna vara ute i en stor solig trädgård hela dagarna. Jag håller med henne. Börjar allvarligt tröttna på lägenhetslivet nu..

Henner agerade lekmästare hela helgen. "Mer, mer" sa Nina och Oskar i ett.

En grå söndag

Regnigt, grått. Sommaren försvann lika snabbt som den kom. Känns inte alls som juni. Känns inte alls som söndag heller för den delen. Har tillbringat fem timmar på jobbet. Ett nödvändigt ont såhär dagen Innan Stor Workshop. Känner dock nu ännu mer än tidigare att det här med att bli arbetsnarkoman nog inte ligger för mig. Kan ta stress och extra jobb kvällar och helger under sådana här arbetstunga perioder, men jag känner många som jobbar såhär mer eller mindre jämt. Det är jag glad att jag slipper. Om inte annat för jag helt enkelt inte är effektiv efter mer än åtta timmar på jobbet. Utan tid att reflektera, pausa, bara vara, sluta tänka Att Göra-listor och annat blir mina jobbprestationer sämre i längden, inte bättre.

Färdig nu, det får bli vad det blir. Lagom bra blir nog helt okej och mer tid för förberedelse finns inte nu. Varvar ner med ett glas champagne. Det gör susen.....