Förra helgen hade jag och Oskar semester i Borås. Där hann vi träffa hur mycket folk som helst på bara några dagar. Det är tur att Oskar älskar att träffa folk och är så social och utåtriktad:) . Det var extra mysigt att få mysa ordentligt med kusin Julia som numera är dryga tre månader gammal och hur söt som helst och lilla Erik fyra veckor. Vilka charmtroll! Jag har inget nytaget kort på Erik, men han är också otroligt gulligt. Tjejen nedan är Julia.
Det var också skönt att få spendera en helg med ett par nästintill fanatiska Oskarsanhängare, d.v.s. mormor och morfar, som tycker det är hur kul som helst att passa detta busiga energiknippe oavsett tidpunkt på dygnet. Själv leker jag aningen mindre entusiastiskt klockan sex en lördagmorgon, men morfar var inte nödbedd att ta över så att jag kunde gå upp och lägga mig några timmar till. Vilken tur vi har som har både mor- och farföräldrar till Oskar som alla är 300% engagagerade och gärna hjälper till och passar när det behövs (och vi alla är i samma land såklart, vilket tyvärr inte är så ofta som man hade önskat, men så blir det när man har valt att bli utlandssvensk/tysk... ). Alla har det ju tyvärr inte så och det kan inte vara roligt när barnbarn inte anses vara något speciellt utan kanske mest i vägen för den aktiva livsstil många pensionärer stakat ut. Malin Wollin skriver i en av sina senaste krönikor http://www.aftonbladet.se/wendela/article5207534.ab i Aftonbladet hur det faktiskt är mor- och farföräldrars skyldighet att vara aktivt engagerade i barnbarnen, men riktigt så kan man nog inte hårddra det. Alla har väl inte så bra relationer till sina föräldrar till att börja med och visst finns det de som lassar över alldeles för mycket ansvar på mormor eller farmor. Däremot är det fantastiskt roligt att få uppleva hur roligt Oskar har det med mormor, morfar och Oma och Opa. För att inte tala om hur kul det är att busa med faster Anke, morbror Magnus och moster Karin såklart!På tal om bus blev det mycket av den varan på Landvetter flygplats eftersom vårt plan blev försenat med trekvart. Det fanns alltså massor med tid att springa runt från gate till gate och från affär till affär (det var svårt att förklara varför Oskar inte fick ta med sig de 20 fluffiga älgarna som låg attraktivt i en stor korg i en av souveniraffärerna...), gärna i en annan riktning än dit jag hade tänkt vi skulle gå. Handikapptoaletten var också spännande för där insåg Oskar att man satt upp en massa saker att pilla på precis i barnhöjd och det var man ju tvungen att utforska. Som den röda larmknappen under handdfatet till exempel....
Jaha ja, känns som det är läge för en kopp kaffe och mammas kanelbullar nu. Man får passa på så länge Oskar sover för att äta något i hans närvaro som han helst inte ska äta (försöker begränsa sockerintaget) är nästintill hopplöst....
1 kommentar:
Va kul det va att få träffa er här hemma och tack för den fina presenten/M
Skicka en kommentar