Renoveringsprojekt

1) Vad jag skulle vilja renovera i torpet i sommar: Köket. Att få bort de hemska gröngula kakelplattorna och det trista linoleumgolvet och få fram riktig torpkänsla.

2) Vad vi hade planerat att renovera i sommar: Fasaden på huset. Nu är det dags att skrapa och måla om.

3)Vad vi kommer vara tvungna att göra i sommar: restaurera eller helt bygga om vårt enskilda avlopp.

Infiltrationen funkar inte som den ska och vi tvingas till ett oplanerat slamsugningsingrepp så snabbt som möjligt i en överfull trekammarbrunn och efter det ett projekt för att försöka få tag på entreprenörer som kan ge offertar på vad som kan krävas.

Underhåll av nuvarande avlopp (36 år gammalt) eller helt nytt. Det lär kosta rejält med kosing iallafall, men som miljövänner vill vi ju absolut inte fortsätta med ett undermåligt avloppssystem så det är bara att bita i det sura äpplet. Så istället för att ligga på soffan och läsa en roman (då de få tillfällena ges när barnen sover) googlar jag avlopp på diverse websidor jag aldrig tidigare surfat på....

Hjälplös...

4o graders feber, massor med illröda koppor över hela kroppen och tårar trillande i strid ström nedför de lena bebiskinder som just nu är täckta med otäcka och kliande utslag.

När Nina är tröstlös känner jag mig som förälder helt hjälplös. Det visade sig att hon fått vattenkoppor värre än Oskar, som redan var ganska illa däran, och nu har hon inte sovit på nästan tre dygn och mår inte alls bra. Jag vet ju att hon kommer att bli bättre och att vattenkoppor i sig inte anses vara en allvarlig barnsjukdom, men det är inget roligt att ha en tio-månaders bebis som är så ledsen och inte kunna göra så mycket åt det. Nu hoppas vi att det värsta är över, men det kan ta några dagar till om vi har otur..

Helt utmattad har Nina somnat i min famn.

Pensionärsvarning?

När jag jobbade på hemtjänsten för många år sedan så städade man fortfarande hos pensionärerena (det verkar ju vara delegerat till speciella städfirmor idag). Det var då jag fick lära mig hur man städar på snabbt och effektivt sätt. Än idag kör jag samma race och till och med direktimporterar Grumme grönsåpa till Belgien eftersom det är ett mirakelmedel som städar nästan allt utan en massa onödiga kemikaliska tillsatser.

På hemtjänsten fick jag visserligen också stå ut med vissa väldigt kritiska damer som stod som KGB-spioner i dörrkarmarna och väste "glöm inte att dammsuga under soffan!" och minns ett par tanter som hade en speciell kam man skulle kamma mattfransarna med och som var vääääldigt noga med att just detta blev gjort på "rätt sätt".

För det mesta var dock pensionärerna dock bara glada över att få städat och många ville absolut att man skulle vika en halvtimme av städtiden till att dricka kaffe. Det var ofta uppdukat med den finaste bentunna kaffeservisen och ibland låg det både bullar och om inte sju sorters kakor så nära på. Ibland drack jag så mycket kaffe på en dag att man var både kaffein- och sockerstirrig när det var dags att cykla hem.

Jag tänker på mina snälla tanter här i torpet där jag fått värsta rycket och har börjat baka för att fyllla frysen med hembakat. Inte direkt för egen del, men för att jag tycker det är kul att ha något att bjuda på om folk kommer och hälsar på. Speciellt om man kan utnyttja frukt eller bär från egna trädgården. Såhär fina blev gårdagens spröda havregryns- och rabarberkakor.
Jag vet, värsta bullmammevarningen är nära. Jag hade faktiskt tänkt ge mig i kast med ett bullbak nu när båda barnen faktiskt sover samtidigt (Nina har ju nu fått vattenkoppor också och är lite febrig och extra trött), men så var det slut på vetemjöl och med närmsta affär 7 kilometer bort får det vänta en dag eller två även om jag i detta fall är otroligt sugen på just kanelbullar. Det är helt klart det jag saknar allra mest vad gäller bakverk i Bryssel.

Nej, jag får se till att leta fram en ny bok i mitt nyanlända Amazonpaket istället kanske och njuta av det lugn vi inte är vana vid på dagtid. Har just läst ut Douglas Couplands "Generation A" som var mycket läsvärd. Nu sneglar jag på senaste Jasper Ffordes "Shades of gray". Har ni inte upptäckt honom som författare så insisterar jag på att man måste läsa hans "The Eyre affair". Det är en fantastiskt författare med en fantasi som iallafall får mig att häpna. Prova! Ni lär inte bli besvikna.

Nina har också börjat bli prickig, men tack och lov verkar hon få färre koppor än storebror.

Full fart med gammal och ung

Ytterligare en underbar vacker sommardag i torpet. Jag känner att jag börjar varva ner rejält och lugnet sprider sig i både kropp och själ. Inga måsten, inga deadlines, inga krav på annat än att ha det mysigt och koppla av. Nu är det semester på allvar!

Idag hade vi också ovanligt fint besök. Inte nog med att mormor och morfar kom och skämde bort barnen, men vi hade också ett av släktens överhuvud på besök;). Oskars och Ninas gammelmormor, eller mormor Kajsa som vi också kallar henne kom hit och det var jättemysigt att få ha henne här hela dagen. Jag har så många glada minnen av alla besök hemma hos mormor och morfar när jag var liten och det är så roligt att min mormor får lära känna mina barn. Dessutom har hon både glimten i ögat och barnasinnet kvar och det är alltid skojigt att träffas!Nina sitter tryggt i famnen på gammelmormor.Tack snälla Pontus och Jonna för den fina trehjulingen. Mormor och morfar tog med den idag och jag har redan provcyklat den. Cykelkorgen är ju idealisk att samla golfbollar och andra nyttiga prylar i!Vem har sagt att det bara är barn som gillar att gunga. Oskar blev jätteförvånad (och ganska imponerad) över att se att också mormor Kajsa tyckte sådant här var kul.Som sagt, att gunga tycker alla generationer är roligt:):Fyra generationer. Det ligger mer möda än man kan tro bakom denna bilden för Oskar gillar inte alls arrangerade fototagningar. Tur det fanns pinnglass i frysen att muta med...Här skulle man kunna tro att Nina kryper... Fast bilden ljuger något. Man kan placera henne i denna ställning, men det enda som händer är att hon tittar frågande på oss och tycks tänka "Och nu då?"...

Livet på landet med minimonster och annat vilt

Jag sitter och tittar ut genom köksfönstret på regnet som duggar ner utanför och tycker det känns mysigt. Nu när vi redan haft en fantastiskt fin sommarvecka här med temperaturer som kan mäta sig med Medelhavet känns det ganska uppfriskande med lite regnskurar.

Vi gör inte speciellt mycket alls, har redan förlorat koll på vilken veckodag det är och går och skrotar i linne och shorts mest hela dagarna medans vi försöker underhålla vildingarna bäst det går. Det är lite synd att vi inte kunnat åka iväg och bada någonting, men det funkar inte riktigt så länge Oskar är prickig;)... Nu verkar dock de flesta kopporna torkat in och då kan vi kanske ge oss iväg nånstans. D.v.s. om inte Nina då tar vid och blir sjuk då. Inte helt otippat, men än så länge visar hon faktiskt inga symtom.

Spana in de två risgrynen i nederkäken:).

Det bästa med att bo på landet är ju tillgång till djur och natur. Det sämsta med att bo på landet är tillgång till djur och natur... Jag har försökt gå runt i bikini då och då för att få lite färg på den vintervita kroppen, men det är inte lätt ibland alla mindre trevliga flygfän som ockuperar trädgården. Jag gillar våra gulliga humlebon och fågelkvittret under taknocken, men är inte lika förtjust i de tre getingbon vi upptäckt under taket eller den nya typen av hästfluga som gjort sin debut denna sommaren. Istället för den vanliga typen av slöa och bitska flugor så låter denna som ett jetplan och flyger ungefär lika snabbt. Det blir som att jagas av en Porsche istället för den vanliga Volvo240n.... Än så länge har jag inte blivit biten, men endera dagen åker jag nog dit..

På tal om djur fick jag faktiskt syn på Skogens Konung på morgonens hundpromenad. 1oo meter fram på grusvägen jag gick på kom helt plötsligt en älg och gled ljudlöst förbi för att sedan försvinna spårlöst trots stora sädesfält på båda sidorna vägen. Inte konstigt att man missar dem så ofta. Stackars Lars (som i 90% av fallen går med Zora på mornarna) var såklart besviken av att det inte var han som fick syn på älgen. Å andra sidan så hade han väl missat den iallafall, eller trott att det var en häst som han gjorde den dagen förra våren då en älg hoppade över landsvägen vi åkte på lite längre fram. Ja, se tyskar!

Förresten så har vi rovdjur här också. Iallafall enligt Oskar som berättar att det bor "wolfar" (vargar) i verktygsboden. De kommer ut för att klippa gräset, men om de är dumma så äter Oskar dunderhonung och kastar upp dem i träden:).......

Jag kan inte klaga mer än på de stickiga insekterna i vår torpträdgård för förutom det gisslet (som kommer och går beroende på väderlek) så är det underbart vackert här just nu. Frodigt och grönt och så tyst som det bara kan bli på landet. För oss "förorenade stadsbor" så är det verkligen en lyx att njuta av i stora drag. Sandlådan är en riktig hit i sommar. Nina är faktiskt den som är mest entusiastisk och börjar gräva ner fötterna i sanden så fort hon blir nedsatt där.

Pricken

När jag var liten var en av mina favoritböcker "Pricken" av Margaret Rey, samma författare som till Nicke Nyfiken. Den handlar om en liten kaninkille med prickar som växer upp bland vita kaniner och som därför känner sig annorlunda. Ändå tills han av en slump träffar en annan familj där alla kaniner är prickiga och den enda vita kaninungen är den som känner sig utanför. Det är en söt historia med sensmoralen att det inte spelar någon roll hur man ser ut och att alla är lika värda och Oskar har nu den boken hemma i Bryssel.

Jag tänker på den nu när vi har en annan Pricken hemma, om än bara tillfälligt. Oskar har ju fått vattenkoppor och med sin vanliga otur så har han åkt på det ordentligt. Vi snackar inte enstaka koppor utan hundratals över hela magen, ryggen, i ansiktet, på ben, armar och händer. Han är ju tålig av naturen som tur är, men nu är det kliigt och obehagligt och med hög feber är han tidvis rätt hängig.

Tur då att mormor och morfar varit här och hjälpt till ett par dagar (och som innebar att jag fick njuta av 25 timmars härligt avkopplande tjejhelg med Marika i Götet komplett med terassmiddag på Avenyn och hotellövernattning; så skönt både för kropp och själ att få lite egentid i så trevligt sällskap). Vädret är ju forfarande underbart somrigt och tidvis så varmt (30 grader i skuggan och kvavt.... och då kommer hästflugorna och blinningarna här på landet) att vi håller oss inomhus dagtid. Gudskelov att vi inte är i Bryssel där det varit 33 grader de senaste dagarna...

Nina käkar gröt med mormor.....medans Oskar piggnat till nog för att peta i sig några popcorn...
..innan det blev dags att vila lite på filten med mamma.

Mystid tillsammans med mormor och morfar.

Fantasi

Oskar har nyligen kommit i en ålder då han börjat fantisera mer och mer och sätter ihop olika saker från riktiga händelser, böcker och film och omarbetar dem på olika roliga sätt. Det är låtsasmotororer från Mulle Meck som går och hämtas, kartonger som fungerar som ugnar eller båtar och andra vardagsföremål som får en helt ny innebörd än den ursprungliga. Som förälder tycker jag det är både fascinerande och spännande att se hur han utvecklas och man försöker ju leva med så gott man kan. Fast det är klart att ibland går man tydligen för långt:

Oskar (kommer gående med en legobricka full med duplolego i ett lager): "Mamma, titta, en kaka!"
Jag: "Oj, vilken god kaka, får jag smaka?"
Oskar: "Ja, här får du en bit kaka.. Denna är din och den andra är Oskars"
Jag: "Vad är det för en kaka? Är det en äppelkaka, en banankaka eller kanske en jordgubbstårta?"
Oskar (tittar överseende på mig: "Nej mamma, det är en legobitskaka....."

Sommar, sol och Sverige

Äntligen hemma i Sverige på sommarlov! Det känns toppen. Visserligen måste jag lägga lite tid på jobb här och där, men på det stora hela har vi nu ett långt och härligt sommarlov framför oss hela familjen. Det känns välbehövligt för även om tvåbarnslivet gjort oss dubbelt så lyckliga och kära i vår familj än tidigare så gör det oss också ibland dubbelt så trötta och stressade och vi kan behöva lite nedtaggat torpliv med nära och kära för att ladda batterierna för ytterligare en storstadshöst...

Nu är vi i torpet, men innan dess spenderade vi en underbart somrig och medelhavsvarm helg med mamma, pappa, Magnus, Karin och Julia i Borås. Såhär mysigt hade vi det allihop då.