Jultankar

Tomten
Båda barnen tror fortfarande på tomten, hur blir det när de fattar att han inte finns? Kommer inte själv ihåg hur det kändes när jag var liten. Fast det är kanske som de där trollen som min morfar sa bodde i skogen under de grönmossiga stubbarna och åt blåbärssoppa: bara för att vi inte ser något betyder det inte att det inte finns. Tänker på det när jag läser Astrid Lindgrens fina Tomten är vaken, så vackert illustrerad av Kitty Crowther, för barnen på kvällen. Och ja, jag tror kanske inte länge på jultomten, men vem vet hur det ligger till med gårdstomtarna och trollen.....

Julefrid
Hela familjen ser fram emot två veckors ledighet för att vara tillsammans och koppla av och ha det lugnt och skönt. Av alla helger vi har så är ju julen den som är mest familjebetonad. Det är härligt varje år att se hur exalterade Nina och Oskar är av alla julbestyr och hur mycket de ser fram emot julafton. Däremot tänker nog vi flesta inte på alla dessa barn som inte får fira den jul våra barn gör. Barn som far illa och där jul kanske inte alls blir något att se fram emot. Det gör ont i hjärtat att tänka på hur jobbigt dessa barn kommer att ha det hemma iår. Man känner sig hjälplös och det känns inte nog, men jag donerar till BRIS som kommer ha en viktig roll att spela i julhelgerna.

Det rullar på

Vart tog helgen vägen? Den har varit jättebra och mysig, men herregud så fort den försvinner! Ena sekunden sitter vi i soffan med fredagsmys framför julkalendern och i nästa ögonblick är det en timme kvar till läggdags på söndagkväll. Jag längtar verkligen till julledigheten. Det blir en hel del resande fram och tillbaka, men det ska bli underbart att ha en längre ledighet. Hösten har känts lång och vår fina sommarsemester känns långt borta.

Jag har iallafall betat av lite på den privata Att-Göra-listan och med en kombination av internetshopping och målmedveten julhandling nere i stan igår är numera nästan alla klappar inhandlade. Lussebullebak blev det till slut också igår. Jag kände mig otroligt tidseffektiv när jag kom på att jag kunde sätta degen på jäsning medans jag sprang. Tur jag sprang också eftersom jag satte i mig en tredjedels lussekrans så fort den kom ut ur ugnen;). Lite champagne och Toast Skagen på det så blev det en mycket lyckad lördagskväll. I eftermiddag har vi glöggat hos kompisar och nu sitter jag här och försöker få igenom en sista internetbeställning. Som Inte Funkar... "Ogiltig beställning, försök om några minuter"... Jag försöker igen och igen med samma resultat. Så jag försöker få tag på kundtjänst
fast den är ju såklart stängd.. Och jag måste beställa idag för att det ska komma fram i tid... Sur är bara förnamnet!

Väldigt smarrig krans om jag får säga det själv.

Jag skulle lagt upp ett kort på Oskar som var med under baket igår, men råkade komma in på fel december. Så nu blir det en återblick istället. Det känns inte så länge sedan, men det är knappt jag kommer ihåg hur det var att ha denna lilla killen hemma.

Oskars första jul...

Från noll till sex på ett ögonblick känns det som ibland.

Snö = hemlängtan

I många år hade jag ofta hemlängtan. Jag saknade för det mesta något som hade med natur eller väder att göra. Jag känner inte så lika ofta numera, men om det är något som får hemlängtan att flamma upp igen så är det när det är snö i Sverige i december när vi sitter här med plus tio grader. Jag har förstått att nästan hela Sverige har fantastisk fin vinter nu och det ser underbart ut på de foton jag sett. Kan ni försöka hålla kvar det över jul är ni snälla så blir alla i min familj glad. Vi har dock skaffat lite mer julstämning här med bak och mer pyntande och när mörkret faller och gardinerna är fördragna kan jag ju låtsas att vi också har ett vitt vinterland utanför fönstret.

Pepparkaksbak med svenska gänget.

Barnen var rätt uthålliga, men det är klart att sista plåtarna blev vuxenbakade. Ett glas champagne kändes välförtjänt efteråt!

Såhär fina blev pepparkakorna. Jag har också ett jättebra recept som alltid funkar. Tack mamma:).

Oskar och Nina dekorerar julgranen.

Såhär fin blev den. Löjligt dyr, men värt det. Ingen jul utan riktig gran och här tar vi in vår så vi kan njuta innan vi åker till Tyskland eller Sverige över juldagarna.

Det lider mot jul...

..och det är banne mig inte en dag för tidigt. Det känns som om jag har jobbat i 150% takt sedan i mitten av oktober. Med roliga och givande saker för det mesta, men jag kan känna av nu att det blivit för speedat ibland. Tack och lov att jag har haft mitt springande som fått mig att må bättre och bli piggare än vad jag var denna tiden förra året. Trodde att det skulle vara relativt lugnt på jobbet innan jul, men nu blir det resa till Strasbourg ett par dagar nästa vecka, en workshop att hålla i veckan efter och sedan är det typ fem dagar kvar till jul....

Hemma har jag iallafall börjat julpynta med barnen så nu börjar iallafall julkänslan komma smygande. Däremot så har jag inte: köpt den utlovade julgranen till barnen eller julstjärnorna till mig, skickat julkort, köpt en endaste julklapp,bakat lussekatter eller pepparkakor, lyckats få till en glögg/drinkkväll med vänner trots goda intentioner (varje år har jag samma tanke att få hit ett helt gäng med kompisar....). För att inte tala om sådant som att ta kläder till kemtvätt, sömmerska eller skor till skomakaren (har haft påsar på väg till dessa ställen i hallen i över två månader....)...

Men jag har iallafall sett till att St Nicholas kommer till oss imorrn med presenter till barnen. Jag ska bara hjälpa honom slå in alla dessa småpaket ikväll. Igår fick Oskar syn på de julsockar som St Nicholas brukar använda för paketen så imorse var jag också tvungen att ta med mig dem till jobbet så att jag kunde lägga dem på brevlådan så att St Nicholas har dem i tid för att komma tillbaka med dem imorrn kväll.....

Halloweenträdet har blivit julträd....

Samma tomtar, min älskade julkula och årets Amnestyljus.

Och så fler hemslöjdstomtar, bocken och allra helst blåa hyacinter.

Fast det här är favoriten. "Saint Nicholas vient avec son cheval" som Oskar skrivit så fint i gammaldags skrivstil på andra sidan av denna fina teckning.

Men nu klappinslagning, lite julmusik på Spotify och ett litet glas vin.....

Ett sexårskalas senare

Barnen sover nästan, huset är iordning och tystnad råder. Så såg det inte ut för några timmar sedan.Vi har haft sexårskalas här idag med sju inbjudna killar. Plus en lillasyster som är polare med Nina. Så det var nio barn här och röjde i eftermiddags. Och det var verkligen full rulle i ett. Oskar var supernöjd efteråt och hans kompisar verkade minst lika nöjda när de gick härifrån. Dessutom har vi redan haft diskussioner föräldrarna emellan med två av killarna om att fixa lite söndagslekträffar framöver. Det är precis vad Oskar behöver och det känns roligt att vi får igång den sociala biten utanför skolan nu.

Oskar vill alltid ha likadana tårtor på sina kalas. En gräddtårta och en pannkakstårta.

De här killarna går inte längre i samma klass, men är fortfarande precis lika tajta som de alltid varit.

Det är ju extra kul att småsyrrorna har samma fina band.

Uppställning inför en av lekmomenten.

Det känns skönt att allt gick bra. Jag underskattar varje gång jobbet som ligger bakom kalasförberedelserna. Vi höll på och grejade hela dagen tills barnen kom klockan tre. Det låg nästan mer press och stress bakom där än veckans årsmöte på jobbet;). Och Oskar var ju otålig hela dagen och vid ett tillfälle sa jag till honom att jag inte kunde hjälpa honom med vad det nu var han ville eftersom jag var tvungen att jobba med allt inför kalast. Då svarade han medkännande: "ja, jag vet mamma. Och det är ju inte ens en jobbdag idag"......

Nu ska jag parkera mig i soffan med sambo och kolla ett eller annat avsnitt på vår senaste DVD-box: The good wife.

I ur och skur

Dags att dra iväg på en runda för att bli av med resterna av veckans stress. Jag försöker komma ut åtminstone två gånger i veckan, men det är inte helt lätt nu på hösten. Kylan är inget större problem nu när jag investerat i smarta joggingkläder, men mörkret gör att jag inte kan jogga i parken efter halvfem och då blir det svårt att få tid under arbetsveckan och det är inte alltid det hinns med att ta två rundor på helgerna. Fast nu är det alltså dags:). Hoppas det finns lite flås kvar efter en slö vecka....

Spotify påkopplad, let's go!

En lång vecka

Äntligen fredag! Denna veckan har varit fullpackad på jobbet, men nu är det äntligen helg och jag kan släppa alla att-göra-listor. Allt gick väldigt bra och alla var nöjda. Så nu kan jag pusta ut lite.

Fast nu väntar andra utmaningar i helgen. Födelsekalas för Oskar. Och de sex killar som han bjudit in. Det blir väl full rulle kan jag tänka, men det är roligt att se hur förväntansfull Oskar är inför söndagen. Själv har jag nästan glömt bort den där kalas-känslan man hade som barn, men visst är den härlig.

Själva födelsedagen var ju i måndags och här kommer några bilder därifrån. Nu ska jag gå ner och dricka ett glas champagne, eller två. "Because I am worth it";).....

Födelsedagspresentbordet..

Spana in gluggen. Andra framtanden trillade ur i helgen.

Uppslukad av en bok. Sådan mor, sådan son. Jag hoppas det håller i sig.

På väg ut till vår stora årliga middag med jobbet i onsdags.

Man lär sig av sina misstag

De flesta år vi bott i Belgien har vintern mest bestått av regn och rusk, enstaka frostnätter och kanske en dag eller två av snöande. Det har gjort att man inte behövt mycket vinterkläder eller stövlar. Däremot så har de sista två åren dock varit riktigt kalla och vi hade en hel del snö här förra vintern.

Så vi tänkte att detta året ser vi till att hela familjen har ordentliga vinterjackor. Och riktiga vinterjackor köper man bäst i Sverige tycker jag. Vi satsade på Didriksson och köpte jackorna online på Smilebutiken. Fungerade kanonbra och hela familjen är nöjda med sina val. Kom igen nu Vintern, vi är redo!

Jag satsade på en halvlång modell som är extra lång därbak. Känns som värsta lyxen efter förra årets midjekorta dunjacka...

Nina och Oskar var också väldigt nöjda. Fuskpälsen går att ta av ifall det nu inte blir polarvinter med en gång.

 

 

 

 

Visst kan Nina cykla

Igår lärde sig Nina cykla. Bara sådär på nästan en gång. Efter att ha varit rädd och osäker när vi prövat ett par gånger tidigare så släppte det och nu cyklar hon fram och tillbaka helt själv i parken. Vilken stor tjej hon blivit på en gång. Nu får jag se till att skaffa den där tjänstecykeln jag är berättigad till så kan hela familjen snart ge sig ut på cykelrundor på helgerna:).

Vi har njutit av en långhelg här igen och det har varit avkopplande, speciellt som mamma och pappa är här och skämmer bort oss. Vi har pysslat, ätit tårta, lärt Nina cykla, cyklat långa rundor med Oskar, ätit mer tårta, sytt upp gardiner, ätit ännu mer tårta och myst på kvällarna med ostbågar och god helgmat.

Efter en ovanligt stressig arbetsdag i onsdags blev jag såhär fint firad när jag kom hem.

Nina övar sig på att cykla, men vågar inte cykla själv i fredags.

Så vi åker sparkcykel ett tag istället.

Här plockas det ekollon och kastanjer till eftermiddagens pyssel.

Igår blev sedan dagen då det släppte för Nina och såhär bra cyklar hon nu. Fast bara på plan mark än så länge.

När morfar inte hjälper Nina med cyklingen eller pusslar med Oskar kan han hittas i "biblioteket" med en deckare i handen....

En av de tre (!) tårtor vi tryckt i oss i helgen. Men  de är ju så goda och vi hade ju både min födelsedag, Fars Dag och Ninas cykeleskapader att fira;).

Imorrn är det jobb igen och en ganska mycket sådant. Det är föredrag som ska skrivas, möten att gås på, en brinnande politisk fråga som kommer kräva en massa tid, samt en ny medarbetare som börjar på fredag och som behöver den rätta introduktionen. Det kommer bli lugnare igen på fredag i nästa vecka, men tills dess är det nog bara att ta ett djupt andetag, slänga sig in i stormen och försöka hålla den värsta stressen stången. Det hjälper att ha sådana här helger att tänka tillbaka på för att hålla den nyttiga balansen. Vad kommer jag minnas mest om ett halvår. Jobbpressen eller Ninas lyckliga min när hon sitter stolt och cyklar?.... Det blir nog bra med jobbet. Om inte annat för att det ju alltid på något vänster brukar bli det så då får det bli så nu också.

Jogginglåtar

Jag fortsätter jogga. Jag beslöt  mig för att skaffa riktig "utrustning" och investerade i bra tröjor, byxor och skaljacka redan från början. Jag vet att man inte behöver mer än än bra skor ( och en bra sportbehå), men det känns mycket roligare att ha bra grejor. Om inte annat för att man kan känna pressen på sig att göra nytta för investeringen. Sista inköpet var en windstopper och löparbyxor som gör att det inte längre finns någon ursäkt att inte springa i vinter;).

Det går dock inte att springa utan musik i i-phonen. Bäst just nu: Bette Midler's Beast of burden att komma igång med, Aviciis Wake me up i uppförsbacken och Bruce Springsteens Atlantic city på vägen hem. Nu pallar jag 30 minuter jogging utan intervall och jag känner mig rätt stolt över mig själv, det här att börja springa intervall var hur bra som helst. Tänk om någon gymnastiklärare hade insett att det bästa hade varit att få eleverna att börja springa utifrån den nivån man var på från början och uppmuntrat den typen intervallspringande istället för att behöva springa 3 kilometer på tid och nästan dö på kuppen.....

Slutar det bara regna i Bryssel så hoppas jag ge mig ut igen innan helgen....

Ett gott skratt...

...förlänger livet, men i november lyser oftast dessa med sin frånvaro (se blogginlägg nedan). Däremot så kan jag även på jobbet när jag sitter mitt uppe i stressmeten och behöver "hitta perspektiv i tillvaron" faktiskt både dra på smilbandet och skratta halvhögt åt Fredrik Backmans blogg. Jag älskade "En man som heter Ove" och hans blogg lyfter humöret de flesta dagar. Rekommenderas: Fredrik Backmans blogg .

Just nu skrattar jag åt diskussionen med treåringen i hallen. Hög igenkänningsgrad;).

Halloween

Jag ogillar starkt denna tiden på året. Det är mörkt, grått, regnigt och allmänt trist. Dessutom sammanfaller november med de veckor på året då jag alltid har som mest att göra på jobbet. Fast jag gillar Halloween starkt. Ja, jag vet att det är kommersiellt och inte alls en europeisk tradition, men jag faller för stämningen. Jack the lantern, spöken och häxor och att kunna sitta uppkrypen i soffan omgiven av tända ljus och årets halloweenpyssel. Första november är en helgdag i Belgien så vi njuter dessutom av en långhelg. Happy Halloween på er allihop!

Halloweenträd.

Ett av husspökena.

Resten av spökfamiljen.

Resultatet av vårt halloweenpysslande igår.

Årets Jack the Lantern.

Monsterdrinkar till hela familjen. Det bjöds också på rosa och blå pannkakor. Barnen går nästan på att jag kan trolla;).

Kusinbesök

I helgen kom lillebror med familj på besök. Vi spenderade en väldigt rolig och aktivitetsfylld helg ihop och det var full rulle på de fyra kusinerna mest hela tiden;).Stormvarning i söndags ledde till att alla allmänna parker stängdes och det gjorde att en av våra utflykter blev kortare än planerat. Dock tyckte speciellt Axel att det var minst lika roligt att bara åka spårvagnen fram och tillbaka;).

Svensk lördagsgodis blev väldigt poppis.

Vi hängde i Bois de la Cambre som nog kan kallas Bryssels gröna lunga. Perfekt ställe att koppla av på på helgerna eftersom man stänger alla vägar som går genom parken då. Det är här jag joggar.

Det är lika kul för stora och små att åka sparkcykel. Den här är vuxenversionen som jag och Lars har mycket kul med. Det går ordentligt fort!

Glass- och våffelbilar finns alltid i parken och är ju svårt att motstå.

Den här killen har redan fått koll på dribblandet!

Min fina svägerska och gulliga lillebror.

Hösten är sagolikt vacker just nu. Bäst att njuta medans det går. Snart nog kommer väl regnet och rusket...

Och att leka med löv i trädgården är alltid lika roligt.

"Lars?. Lars? LARS!?" Så lät det mycket på Axel i helgen. Han är väldigt förtjust i Lars. Här på väg till söndagsfikat på Le pain Quotidien.

Jag hade egentligen planerat vara ledig hela veckan. Sedan dök det upp något på jobbet som gjorde att jag är tvungen att jobba torsdag. Och nu kryper det jobbet över också imorrn. Igår var det inbrott på kontoret och en kollega fick sin laptop stulen, en massa email ramlade in som jag var tvungen att svara på för att vara förberedd för jobbet på torsdag, min att göra-lista rullar runt mentalt konstant och det känns inte alls som jag är ledig. Det är sista gången jag ordnar semester och stannar hemma i Bryssel för det funkar helt enkelt inte i mitt jobb. 

En helg i De Haan

Nu har det blivit tomt mellan blogginläggen igen. Det hinns helt enkelt inte med. De sista veckorna har varit uppbokade på helgerna och inbokade med jobbrelaterade mottagningar och flera roliga kompismiddagar på kvällarna. Och så har ju min nya hobby att hinna med. Denna veckan var jag ute och sprang två gånger efter jobbet.  I ösregnet dessutom och det ger väl bonuspoäng?

Efter helgen i De Haan kändes det också som lite kaloriförbränning behövdes. På fredagen åt jag en flamländsk köttgryta med frites. På lördag åt vi frites till lunch. Och på lördag kväll vankades moules frites. Jag älskar frites, men det kan ju knappast anses vara den nyttigaste maten, men är man på semester så är man. Och De Haan kändes som en minisemester. En mysig liten kuststad (by snarare) som inte förstörts av modern arkitektur som så många andra ställen utmed den belgiska kusten. Det var kallt, men soligt i lördags så vi kunde vara ute nästan hela dagen. Vi gjorde inget avancerat utan det handlade mest om att leta snäckor på stranden, besöka lekplatsen, ta en fika, spela spel på rummet. Och så äta frites med jämna mellanrum;). Restaurangbesök med barnen fungerar numera riktigt bra och det känns också som ett stort steg framåt jämfört med bara för ett år sedan. Jag kan rekommendera Villa Julia och The Lord som båda hade bra mat och goda viner. Det sistnämnda stället hade dessutom ritsaker och gratis glass till barnen så det gjorde ju upplevelsen ännu bättre för alla inblandade.

Det vackraste hotellet i stan. Älskar denna stil.

En "sommarstuga" i De Haan. De flesta hus är av den här storleken.

Fast det vore ju inte Belgien om det inte fanns vissa kitschiga detaljer. Som denna höstsmyckade frisörsalong.......

Jag tycker att stränderna är så fascinerande i Belgien eftersom de är så breda. Här är barnen bara halvvägs till havet.

Nina tyckte det var kul att plocka snäckor.

Båda barnen är helt sålda på sina sparkcyklar som de fick för några veckor sedan. Det går undan!

Dags för lite rotsaker till lunch. Det vill säga frites...

Sedan återvände vi till stranden för en skattrunda till.

Oskar fick en drake. Det var perfekt vind för att få den att flyga riktigt högt. Jag tyckte att det var minst lika roligt som Oskar!