lördag 8 december 2012

Från noll till...

....om inte hundra så iallafall femtio. När jag börjar se slutet på en hektisk jobbperiod (på torsdag är det mesta avklarat vad gäller möten, föredrag och rapporter - inte en dag för tidigt) så inser jag att julen ligger om hörnet och att inte en ynka julklapp blivit inköpt. Så jobbstress ner, julstress upp;). Däremot hade jag ovanligt tur med dagens shoppingrunda och nu känns det som jag har näsan över ytan igen. Jag älskar ju allt som har med julen att göra så gillar inte alls när jag inte hinner lägga den tid jag vill på passande förberedelser. Jag har inte en enda naturlig arbetsnarkomansgen i kroppen och tycker det är både effektivt och hälsosamt att lämna jobbet när man lämnar kontoret, men har varit tvungen att lägga mer tid och energi på jobbet än jag trivs med den sista månaden. Jag har därför försökt sätta upp några målsättningar för nästa år som jag känner jag måste lägga mer tid på att anamma:
  • Mindre mentalt ekorrhjul på jobbfunderingar när jag inte jobbar
  • Inte kolla mail i telefonen på kvällar om det inte finns en specifik anledning
  • Vara mindre tillgänglig ibland och lägga nödvändig tid på det strategiska arbetet
  • Delegera mer, spendera mindre tid på kontoret, mer tid för nätverkande
  • Inte dras med det konstanta dåliga samvete för allt jag inte hinner med, både på jobbet, men speciellt hemma
  • Mer tid för socialt umgänge och aktiviteter utanför jobbet
Vi får se om jag lyckas med ovanstående, men klart är att jag inte kan fortsätta i samma takt som i höst. Jag hoppas julledigheten blir en nyttig tid för reflektion.

Men tillbaka till julstöket. Medans flytet höll i sig beslöt jag mig för att baka lussekatter i eftermiddag. Barnen hängde på och vi var ovanligt effektiva. Skönt nu när båda två är stora nog till att ha både tålamod och färdigheter att hjälpa till. Fast nu skjutsar jag snart dem i säng (de skuttade upp halvsju imorse, när ska de sluta med det??), pustar ut i soffan med en drink och hoppas jag orkar sitta uppe längre än klockan tio;).




Jag gillar inte mörkret denna årstiden (åh, om vi ändå haft lite snö),men fördelen är ju att man kan tända ljus i tid och otid. 

1 kommentar:

Gunilla sa...

Det ser ut som Oskar och Nina med stort allvar går upp i sitt julbak.Gulligt!Lussekatterna ser jättegoda ut.Vi ses snart.Kram.