onsdag 8 december 2010

Glada barn

Trots lite julstress denna tiden på året känns det som om familjelivet är riktigt balanserat just nu. Barnen är glada, vi är glada och vi har alla kul ihop. Trots att Oskar hamnat i värsta trotsfasen just nu så är han fortfarande en mycket glad och pratsam kille. Han älskar sin skola, har fått nya belgiska kompisar och börjar äntligen prata mer franska. Han är känd i skolan som "den söta killen med det blonda, lockiga håret" och lärarna kommer gärna och rufsar honom i kalufsen;). Och om han bara är på humör så kan man se charmigheten också på kort. Som här. Fast för det mesta blir det bortvända miner och "neeeej mamma, Oskar vill iiiiinte vara med på kort".... Nina är än så länge mer lättflörtad och poserar gärna för fotografen.
Helt rätt i retro- och äkta 70-talsmode.
Till våren byter vi sedan till den här chica randiga mössan. Annars är det skor som roar denna damen mest, precis som sin mamma. "Ko, ko" säger hon exalterat när det är dags att gå till dagis, där hon precis flyttat upp till avdelningen med de större barnen. Det har gått jättebra och hon har knappt tid att säga hejdå när man går. Det är så skönt att barnomsorgen fungerar så bra för båda barnen nu. Det underlättar för oss och man slipper ha dåligt samvete för vi vet att de har det bra och tycker det är roligt att gå till dagis och skola. Det är guld värt minsann!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att Oskar har fått belgiska kompisar.Att Oskar är ett rikigt charmtroll vet ju ju redan.
Nina är så söt i de gamla mössorna från 70-talet.Det tog lång tid för paketet att komma fram denna gång, hoppas att Oskar kommer att tycka om mössan längre fram.
Dags att steka köttbullar till julbordet det är viktigt, det går inte an köpeköttbullar eller hur?

Kram mamma

Karin sa...

Härligt med glada barn! Julia är generös med pussar och kramar (kama) hemma, det är mysigt. Visst är det härligt med julkänsla, bara två veckor kvar att kämpa nu innan julledigt - tjohoo! (Med all snö tar pendlingen 1,5 timme i varje riktning, det börjar bli lite segt nu...)
Kram!

Kattis sa...

Mamma: Nej, nej, inga köpeköttbullar för oss;). Ser otroligt mycket fram emot det molinska julbordet med din skinka och köttbullar och pappas Janssons och gravade lax!

Karin: Så jobbigt för dig med den extra långa pendeltiden. Jag unnar dig verkligen en avkopplande julledighet! Vi ser fram emot att träffa er allohopa.