Typiskt....

Jag hade tänkt att vara optimistisk och tänka att denna gången blir det nog annorlunda iallafall. Någon gång måste ju bli den första. Fast nu inser jag att det nog inte blir så iår heller.....

Vackert väder på min födelsedag vill säga. Vi har haft riktigt fint höstväder sedan Nina föddes och jag som är så frusen av mig har kunnat gå runt i tunn jeansjacka tills nu och började hoppas på att det hela skulle hålla i sig tills nästa helg. Men vädergudarna hade annat i tankarna för så fort november nu har anlänt så har det också börjat ösregna så det blir väl ytterligare en ruggigt grå födelsedag med höststormar och regn i sidled.. Suck vad trist det är att fylla år i november... Till råga på allt så har jag ju sett till att Oskar också fyller år då. Nej, helst skulle jag vilja fylla år i maj som Lars. Då brukar det vara fint sommarväder och vi sitter ute på terassen i solgasset och skålar i champagne. Det lär vi ju inte göra nästa vecka direkt......

Kompisar och kollegor brukar ofta förvåna sig över att jag har så bra minne vad gäller vad för väder vi haft olika säsonger, speciellt riktigt usla väderperioder. Det kan ju kanske vara bra att påpeka att detta inte alls kommer ifrån ett brinnande väderintresse i sig utan mer är en naturlig följd av att vara hundägare... Hur många gånger under dessa Brysselår har man inte blivit både dyngblöt och lerig efter lunchpromenader när inga vettiga människor annars sticker näsan utanför dörren?....

Men nu var det som sagt länge sedan det var riktigt regnigt sist, men det skulle inte förvåna mig om november månad ser till att kompensera för de torra veckorna vi haft sedan i somras. Fram med goretexjackan och mina gamla trogna Blundstones alltså!

Vi hade det mysigt hela familjen idag trots vädret. Imorse lyckades Ninas mattajming stämma med grabbarnas hundpromenad så att vi alla kunde träffas över latte och croissanter på kvartersfiket där Oskar i vanlig ordning flirtade med servitrisen och alla stammisar. Hemma har vi busat, käkat pannkakor i stora lass (en maträtt som hittills inte drabbats av Oskars tvåårstrots och alltid slinker ner...) och tröttat ut oss och bara Nina nu går med på att det är läggdags (det har varit skrikigt här ett tag, det verkar vara magen som spökar) så kryper vi nog i säng så snart det går...

Tre och en halv pannkakor fick Oskar i sig.. Med gaffel kan tilläggas..

Såhär fina torn byggde vi idag. D.v.s. jag och Lars byggde och Oskar rev och rart pekade på de kringspridda klossarna efteråt och sa "kaputt?"......

Nina har redan blivit en stor bebis känns det som... Hon ser alltid så medgörlig ut på kort, men ikväll har hon alltså haft magknip och skrek så det stod härliga till.