lördag 6 mars 2010

Oberäkneliga bebisar

Som småbarnsförälder lär man sig snabbt att bebisar och barn gör som de vill inte som man själv vill och tålamod och uthärdlighet är några egenskaper man behärskar på högsta nivå.
Dock insåg iallafall jag och Lars ganska tidigt vikten för oss av att skaffa lite rutiner så att livet med en liten bebis blev lite mer lätthanterligt. Det gick också ganska bra med Oskar som inte ens som liten bebis ville äta mer än var tredje timme, som snällt gick och lade sig klockan åtta från fyra månaders ålder och sedan sov natten igenom och som så fort vanlig mat introducerades åt snällt med god aptit.

Alltså tyckte vi nog att vi hade koll på bebislivet och att vi nog hade vad som krävdes som föräldrar för att se till att allt funkar så smidigt som möjligt.

Därför har det varit ganska intressant att se hur Nina som trots att vi gjort allting ungefär likadant som med Oskar inte alls alltid varit lika intresserad av att följa "bebismanualen". Hon är iochförsig nog generellt sett en väldigt lättskött bebis som har ätit regelbundet och sovit genom natten tidigt, men det här med att lägga sig på kvällarna i egen säng har hon periodvis inte alls varit speciellt förtjust i och har haft flera perioder när hon varit väldigt ledsen på kvällarna. Det funkar några veckor och sedan blir det rena rama gallskriket och hon vägrar somna trots att hon är så trött att hon knappt kan hålla ögonen öppna. Vi har försökt med allt. Amma och sedan lägga henne jättetrött, sjunga, klappa henne och hålla handen etc. etc. men just nu funkar ingenting. Och att låta henne skrika känns inte kul eftersom hon kan bli halvt hysteriskt och med Oskar sovande i rummet intill är det inte heller så smart...

Att somna jämte mamma på fårfällen på soffan i vardagrsrummet är däremot mycket roligare och de sista nätterna har hon fått sova i mitten av vår säng där hon sovit som en prinsessa. Däremot sover vi inte vidare bra för sängen är inte så stor och vi får knappt plats att vända på oss. Så "Operation Sova Egen Säng Permanent" pågår fortfarande. Just nu sover hon faktiskt middag själv i spjälsängen (efter en kvart av protester) så det finns väl hopp.....

En annan sak som gör livet lite lättare när vi andra äter frukost eller annat och det inte är tid för Nina att äta (hon har hajat det här med tallrik och sked och blir sur om hon inte får äta när vi käkar) är att hon får något eget att tugga på. Tack och lov för osötade smörgåsrån!! Såhär glad blev hon imorse när hon fick smaka på ett sådant för första gången och vi andra fick ha vår yoghurt och croissanter ifred:).
Nu skiner solen igen. Kanske dags att gå ut och röja på terassen. Trädäcket är helt grönt efter vinterns regn och dåliga väder....

Inga kommentarer: