Imorse var jag och Lars på besök på en skola där vi eventuellt planerat att försöka få plats till Oskar i höst. Som jag kanske nämnt till nära och kära så slutar dagis härnere vid tre års ålder och sedan är det "maternelle" som gäller i tre år innan den riktiga skolan börjar. Fast man kan inte sätta likhetstecken mellan svensk förskola och maternelle för härnere är det verkligen en skola och en skolmiljö det handlar om. 25 barn och en lärare och sju timmars skoldagar är verkligheten härnere. Och inga barn får börja maternelle om de inte är helt pott-tränade. Och på dagis får man inte vare efter tre år så ve den förälder som inte lyckas få sitt barn att bli av med blöjorna vid rätt deadline....
Skolan vi besökte idag verkade hyfsat okej om något nersliten vad gäller lokaler och möbler. Men jag kan inte låta bli att tycka det känns tråkigt att barn härnere börjar i strukturerade klasser så tidigt som vid tre års ålder. Det handlar säkert om kulturella skillnader, men medans vi svenskar nog ofta föredrar lek, frihet och individualitet så är betoningen härnere mer på struktur, disciplin och att foga sig inom gruppen. Och jag vet inte om jag riktigt gillar det. Inte så att jag tror att belgiska barn inte mår bra, men jag har en stark övertygelse om att barn ska få vara barn utan att behöva sitta still och att ha en massa saker de måste lära sig och behärska så tidigt. Tids nog börjar ju den vanliga skolan och då finns det gott om tid att sitta still i bänkarna och läsa läxor.
I skolan idag slogs jag också av hur små klassrummen var. De var visserligen fyllda av massa kul pyssel så det verkar ju lovande, men rummet var inte större än vårt vardagsrum och jag hade svårt att föreställa mig att 25 barn får plats därinne. Det måste ju handla om att sitta still på sin plats mer eller mindre hela dagarna? Å andra sidan hade barnen en ganska stor skolgård och sekreteraren som visade oss runt sa att barnen är ute varje dag ifall det inte regnar för då blir barnen så blöta (att Belgien är ett väääldigt regnigt land vilket lär innebära många dagar utan utgång och att det finns något som heter regnställ och gummistövlar verkar man inte ha tänkt så mycket på).
Så det känns lite sisådär. Fast vad ska man göra? Jag kan ju inte ändra det belgiska systemet för barnomsorg och att ha Oskar hemma heltid är ju inget alternativ för han behöver ju träffa kompisar i egen ålder. Det handlar väl om att försöka göra så gott vi kan och hitta en skola som vi tycker är hyfsat bra under omständigheterna. Det får helt enkelt bli "lagom bra" bara även om det svider i mitt mammahjärta att behöva acceptera det. Som tur är så är Oskar iallafall ganska utåtriktad och social av naturen så förhoppningsvis blir det inte för traumatiskt att flytta till en såpass annorlunda miljö som maternelle är från det dagis han går på idag....
Fortsättning följer.
torsdag 4 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Förstår att det är många tankar som snurrar nu... det är ju som du skriver helt klart stor skillnad mot det svenska systemet. Oskar fixar säkert det galant!
Jo, det känns tufft ibland. Man vill ju att ens barn ska ha det så bra som möjligt och vi hade ju liknande bekymmer med dagis för två år sedan. Fast det har ju gått ganska bra och en fördel med skolan är ju att den till skillnad från dagis är mer pedagogiskt upplagd...
Skicka en kommentar