onsdag 4 maj 2011

Bloggveteran?

När jag började blogga för exakt tre år sedan idag var jag definitivt inte nytänkande, men det var ändå något ganska nytt och spännande. Numera känns det nästan som om man ligger kvar i bakvattnet och skvalpar i och med att man inte gått vidare med Twitter och annat, men, men det bjuder jag på. Jag kan alltför ofta känna en egenpåtvingad stress över att alltid göra fem saker samtidigt även när jag inte måste. Det är alldeles helt säkert ett resultat över den multi-tasking som familjelivet innebär för det mesta så jag har känt ett behov av att dra ner på tempot både här och där och försöka koncentrera mig på en sak i taget oftare.

Så att medvetet inte sätta på datorn alla dagar (inte ens för att kolla mail och där kan det klia i fingrarna minsann) och koppla bort onlinebehovet att uppdateras eller uppdatera stup i kvarten har varit bra (men inte helt lätt ska tilläggas) för mig och min rastlösa själ:).

Så jag fortsätter simma lugnt med min lilla familjeblogg så länge det fortfarande känns roligt och jag har läsare kvar:). Nu är det dags att gå offline för lite franskaplugg. Alla dessa verbböjningar och regler för användningsområden gör mig tokig ibland. Även om min franskalärare tröstade mig med att säga att vad gäller de mer komplicerade verbformerna så gör även de som har franska som modersmål ofta fel.
Det fina vädret fortsätter i Bryssel. Här monsterlerapyssel på terassen.
Trendig vårtjej klädd för lekplatsbus.
Vår duktiga och otroligt gulliga städhjälp som är överförtjust i både Nina och Oskar.

3 kommentarer:

a-lo sa...

Ja, det är nog inte fel att fundera över sitt datorbeteende då och då. Och det är absolut inget fel på bloggar, "ämnesbloggarna" fyller fortfarande en funktion som inte kan ersättas helt av andra medier tycker jag.

Sen tror jag att twittertrenden etc inte blivit stor pga datorerna, utan för att alla har smartphones idag och det är ju mycket lättare att twittra än att blogga med en lur.

Hos oss är ju, som du vet, våra kära macbooks integrerade familjemedlemmar. Vi har de alltid i standby, nära till hands, och vi gör allt på nätet från att planera våra liv i google calendar till att skriva veckomatsedlar, kolla nyheter, facebook, skypa etc. Att vara utan nät är i princip som att vara utan telefon för mig..

Jag har ingen ångest över detta som så, det är en livsstil vi har.

Däremot kan jag bli irriterad på mig själv för att jag fastnar ibland och slökollar på en massa oväsentligheter och att det går dyrbar tid till skit. Så där får jag gå in och sätta gränser hos mig själv emellanåt.. Man kanske borde ställa en äggklocka, som vissa gör till sina datorspelande barn, haha.

Anonym sa...

Roligt att Oskar tycker om sin monsterlera, skall säga det till farmor nästa gång vi träffas.
Nina är bedårande söt i sin prickiga hatt hoppas den får sitta på också.Gulligt kort på er städerska och Nina.Hon mörk och brunögd och Nina blond och blåögd, vilken kontrast.
Här börjar vädret att bli lite varmare igen idag 10 grader och till helgen har de lovat upp till 20. På lördag åker vi nog upp till torpet.Kramar mamma

Kattis sa...

A-Lo: Ja, det ligger nog mycket i det du säger. Och när jag hade en mobil med internetuppkoppling var jag också online mycket oftare än nu när jag har en uråldrig Nokia som enda sällskap. En mobil som BARA är en telefon och det hör ju verkligen till undantagen numera;).

Jag tycker också att fördelarna med datorer och internet helt klart är större än nackdelarna, men just det där med att man efter att man bockat av alla de väsentliga uppgifter där datorn effektiviserar livet sedan lägger mycket av den vunna tiden på just slösurfandet (och jag hamnar också där titt som tätt) har fått mig att inse att datorn också kan vara en tidstjuv om man inte har ordentlig självdisciplin. Schemalagd datortid är säkert därför bra både för vuxna och barn:).

Mamma: Ja, monsterleran var en riktig hit. Ninas mössa sitter på för det mesta, men vargkepsen höll på att försvinna häromdagen när vi var ute på promenad efter att den snabbt blivit ivägkastad av unga fröken så jag kan inte lova att den prickiga mössan håller hela vägen till sommaren.

Hälsa torpet:). Vi längtar redan till sommarsemestern!