Problemet: han sitter fortfarande fast i glaset på mitt sidofönster på denna bilden!
Såhär såg nämligen min bil ut i förmiddags när Lars gick förbi på väg till mataffären..... Jädra huliganer. Fy vad förbannad jag blir på sådant här. Under de senaste två åren har jag fått rapportera två fall av avsiktliga repor i lacken samt en rejäl buckla i framskärmen (någon idiot öppnade en skåpbilsdörr rakt på bilen som stod parkerad och smet sedan) och nu var det alltså dags för inbrott. Inte för att jag hade något i bilen av värde (förutom kakmonstret som tack och lov klarade livhanken).
Så istället för en planerad trevlig eftermiddagsfika hos vänner blev det till att ringa leasingföretag och polisen och invänta teknisk support (bilen kunde ju inte stå kvar parkerad på gatan med en krossad ruta). Inte för att det leder någonstans med en polisanmälan. Polisen vi talade med berättade att man har otroliga problem med krossade bilrutor i vår kommundel, men att domstolarna inte bryr sig om att åtala någon.... Jaja, det här är ju värdsligt, men nog så irriterande.
Resten av dagen blev iallafall lugnare med ett besök på lekplatsen (alldeles för kallt för att det ska vara bekvämt att sitta på en parkbänk och titta på Oskars lek i sandlådan måste erkännas), ett härligt bad komplett med en god bok följt av en smarrig middag och nu slötittande på teve medans vi försöker söva Nina på fårskinnet. Känns läge att avsluta min Macademia nut brittle glass i frysen nu....
4 kommentarer:
Åh va förbannad man blir på sånt! Så onödigt! Det var samma som när vi bodde på Bergsbo och några idioter gick och drog med något utmed sidan på alla bilar, ca 10 bilar blev repade - båda våra. Då blir man sur! :( Men vilken tur att kakmonstret klarade sig. :)
Ja, vi var glada att kakmonstret blev kvar i bilen:). Dessutom så tyckte Oskar såklart att det var spännande att se bärgningsbilen komma och hämta bilen och gick sedan runt resten av eftermiddagen och pratade om "mammas bil kaputt...laga"....
Vilka idioter, så trist.
Måste dock tillägga att jag älskar kakmonstret, en underbar karaktär.
Och fy, fy vad jag bli avundsjuk när jag läser om Ninas sovande i inlägg ovan...
Ja, min första tanke när Lars berättade om den krossade rutan var faktiskt Kakmonstrets välbefinnande;). Jag är också helsåld på honom, men det är väldigt svårt att få tag på Kakmonsterprylar så det hade varit synd att bli av med honom!
Vill Siggi fortfarande inte sova på nätterna? Det måste vara tungt för er alla. Jag hoppas det vänder snart för er också! Kram
Skicka en kommentar