Igår gjorde jag min sista officiella dag på jobbet och sitter numera med en "vintage" Nokia samt Lars gamla laptop framför mig... Dock funkar båda bra och med svenska språket nu inlagt på datorn lär det nog bli en del inlägg framöver också;).
"Hur känns det?" frågade den personalansvariga som jag träffade igår. "Är du ledsen?" undrade kvinnan jag träffade på outplacementkonsultfirmans kontor. "Nej, inte direkt" svarade jag och uppträdde nog misstänkt glatt och positivt under eftermiddagen för någon som just blivit av med jobbet. Visst, det kan kännas lite vemodigt att det jobb jag var överlycklig över att få för tre och ett halvt år sedan inte var det drömjobbet jag hade hoppats på, men med tanke på alla omstruktureringar, oklara arbetsuppgifter, en hopplös chef och ett företag som inte längre anser att strategiska miljöstrategier och projekt är värt att satsa på så känns det helt klart som rätt tid att gå vidare.
Fördelen med att ha haft fem olika jobb under min karriär är också att jag inte alls skräms av tanken på att börja om på nytt någon annanstans. Visserligen tycker jag det är rätt trist att skriva ansökningsbrev, CV och gå på intervjuer och hela tiden hävda sig, men jag har vanan inne och vet vid det här laget att jag är väldigt anpassningsbar. Jag har inte stenkoll på arbetsmarknaden ännu och vill helst ta några månader ledigt för en franskakurs och för att ha mer tid med barnen (möjligt med mitt avgångsvederlag som tur är), men än så länge känns det rätt bra. Varje jobb jag haft hittills har inneburit värdefulla insikter och jag vet ännu mer nu båda vad jag vill och vad jag inte vill med mitt fortsatta arbetsliv.
Fortsättning följer. Nu dags att byta roll till eftermiddagens hemmamamma och tömning av disk- och tvättmaskin, förberedelser för kvällens middag och den dagliga tvåtimmarspromenaden med hund och barn. Ikväll blir det dock ytterligare ett rollbyte till tjejkompis. Mysig tjejmiddag väntar hos Helena och det ser jag verkligen fram emot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar