Vi har alltid lekt ganska vilt med våra barn. De älskar att bli kittlade, jagade, upphystade i luften, snurrade och allmänt nedbusade;). Jag kommer själv ihåg hur kul det var när pappa lekte med mig på detta sättet som liten och det är väl inte för inte att jag numera är världens största fantast av nöjesparker:). Ju större berg-och-dalbanor och ju otäckare hisnande färder desto bättre och jag ser alltså till att försöka skapa samma förtjusning för vilda lekar och karuseller hos barnen så att vi när de blir lite större kommer att tycka det är lika kul hela familjen att hänga på Liseberg.
På skolan har jag en känsla av att det om inte är mycket bus blir en hel del lekar av typen "djungelns lag", d.v.s man får roffa åt sig det man kan och försvara det som är sitt (Oskar har två bra fröknar, men de har mer än 45 barn tillsammans att hålla koll på och kan väl inte övervaka allting) för han har börjat säga "pas toi!" konstant åt Nina här hemma. Det är en kortform av "ce n'est pas a toi", d.v.s "det är inte din!" Irriterande att höra det två gånger i minuten hemma, men det är intressant att se hur han börjar prata franska. "Non" används ju titt som tätt såklart, annars blir det en fas som "inte so machen, comme ca!". Tre språk i en mening med betydelsen "gör inte så, gör så!".
Idag fick jag reda på att det i veckan har börjat en ny svensk kille i Oskars klass. Det känns extra roligt såklart och till skillnad från favoriten Nikolaj som är mer än ett år äldre (man blandar tre- och fyraåringar) så är Adam precis lika gammal som Oskar så där finns nog potential för ytterligare en "Oskar freund";).
Såhär busar Nina och Oskar i vår säng innan sängdags.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar